Index

Proverbs : mahery

Proverb 1Adin' amboa : izay mahery no ombana. [2.415 #608, 1.3]
French translationCombat de chiens : les autres se rangent du côté du plus fort. [2.415 #608]
Lorsque deux chiens se battent, les autres se rangent du côté du plus fort. [1.3]
French interpretationOn se met du parti du plus fort. [1.3]
On se range toujours du parti du plus fort. [2.415 #608]

Proverb 2Adin' ombalahin' ny mpianakavy: ny mahery tsy hobena, ny resy tsy akoraina. [1.1 #437]
Adin' ombalahin' ny mpianakavy: ny mahery tsy hobina, ny resy tsy akoraina. [1.1 #437]
Adin' ombalahin' ny mpianakavy, ny resy tsy akoraina, ny mahery tsy hobena. [1.1 #780]
Adin' ombilahin’ ny mpianakavy : ny mahery tsy hobena, ny resy, tsy akoraina. [2.653 #17]
Malagasy interpretationRaha misy olona roa na antokon' olona roa tonta samy tiana mifaninana, izay mandresy aminy tsy tokony hoderaina mihoapampana, ary toraka izany koa, izay resy aminy tsy tokony hoesoina izaitsizy. [1.1 #437]
Raha mpihavana no miady eny amin' ny fitsarana, noho ny fitsimbinana ny fihavanana, dia tsy akoraina izay resy ary tsy hobena izay maharesy. [1.1 #780]

Proverb 3Ataovy toy ny sira ny fitondra havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.653 #314]
Ataovy toy ny sira ny fitondrana havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.415 #1053]
Ataovy toy ny sira ny fitondran-kavana : mahery tsy mahafola-nify, malemy misy hitelemana, fa ny havana no lelafin-katelina. [2.558 #338]
French translationIl en est des rapports avec les parents comme du sel : même s' il y a beaucoup de sel, cela ne casse pas les dents ; s' il y en a une juste dose, on avale avec plaisir, car les parents sont aimés et chéris. [2.415 #1053]

Proverb 4Aza atao resy momba mahery. [2.558 #34]
Aza atao resy momba ny mahery. [2.165 #351, 2.415 #619]
French translationNe dites pas : c' est un vaincu qui suit son vainqueur. [2.415 #619]
Que les forts auxquels je me suis attaché ne me laissent pas être battu. [2.165]
French interpretationSe disait des mauvais traitements infligés par les chefs. [2.415 #619]

Proverb 5Aza mahery an-drano. [2.415 #873]
French translationNe soyez pas dur et cruel envers les vôtres dans la maison, et mou et lâche au-dehors envers les étrangers. [2.415 #873]

Proverb 6Aza manenjika ny osa fandrao mba sehatry ny mahery. [2.558 #675]

Proverb 7Fanafodin' ny mahery : mibaboka; fanafodin' ny osa : mifona. [2.558 #1070]
Fanafodin' ny mahery, mivalo; fanafodin' ny osa, mifona. [2.165]
Fanafodin’ ny mahery, mivalo; fanafodin’ ny osa, mifona: tsy hambom-pon’ ny fahatanjahana, fa ny tena ihany no ho trany. [2.653]
French translationLe remède des forts (quand ils sont en faute), c' est de demander grâce; le remède des faibles, c' est de demander pardon. [2.165 #1106]

Proverb 8Izay mahery, voanjomanga ; izay osa, tanalahy. [2.415 #3680]
French translationCeux qui seront vainqueurs seront estimés comme les arachides tachetées, et ceux qui seront vaincus seront regardés comme des caméléons battus. [2.415 #3680]
French interpretationChant d' enfants : il s'agit des vaillants et des paresseux. [2.415 #3680]

Proverb 9Jiolahy miady an' efitra ka izay mahery, milaza amin' Andriana. [2.558]
Jiolahy miady an' efitra, ka izay mahery milaza amin' ny andriana. [2.165 #1077, 2.415 #4288]
French translationDes brigands qui se battent dans un désert: ceux qui sont les plus forts vont parler au souverain, des misérables qui les ont attaqués, afin de les faire punir. [2.165]
Des brigands se battent dans un lieu désert : ceux qui triomphent vont parler au souverain. [2.415 #4288]
French interpretationCe n' est pas bête! [2.165]
Ils vont dénoncer les autres. [2.415 #4288]

Proverb 10Lehilahy mahery mihosy, vehivavy mahery manetsa : ka sady voky ny ankizy no tsy ory ny lehibe. [2.558]
Lehilahy mahery mihosy, vehivavy mateti-panetsa : manao ny hahavoky ny ankizy. [2.415 #1283, 2.653 #1363]
French translationHomme qui remue bien la terre de ses rizières, femme qui transplante bien le riz : ils nourrissent bien leurs enfants. [2.415 #1283]
French interpretationSe disait des ménages laborieux. [2.415 #1311]

Proverb 11Mahantra lahy : fa mahery tsy ambinim-babo : malemy fanahy tsy misy mpankasitraka ; manao soa tsy manana mpilaza. [2.653 #1408]
Mahantra lahy fa mahery tsy ambinim-babo, malemy fanahy tsy misy mpankasitraka, manao soa tsy misy mpilaza. [2.558 #124]

Proverb 12Mahery an-drano, tahaka ny mpamono vady. [2.653 #1416]
Mahery an-trano hoatry ny lehilahy mpamono vady. [2.415]
Mahery an-trano ohatra ny mpamono vady. [2.558]
Mahery an-trano tahaky ny mpamono vady. [2.415]
French translationDur et cruel envers les siens comme un mari qui bat sa femme. [2.415 #1289]
French interpretationSens général : dur envers les siens et timide envers les autres. [2.415 #1289]

Proverb 13Mahery an-tanin' olona hoatry ny sakay. [2.415 #642]
Mahery an-tanin’ olona, ohatra ny sakay. [2.653, 2.558]
French translationFort sur le terrain d' autrui comme le piment. [2.415 #642]
French interpretationSe disait des grands qui se croyaient tout permis, et aussi des prétentieux sans influence. [2.415 #642]

Proverb 14Mahery tsy maody tsy ela velona. [2.415 #6289, 2.558 #1875, 1.1]
Mahery tsy maody tsy mba ela velona. [2.165 #1150, 2.653 #1419]
Ny mahery tsy maody tsy ela velona. [1.1]
Raha mahery tsy maody tsy ela velona, osa mahira-tsaina, saro-bonoina. [2.558 #3605]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa na matanjaka aza ianao nefa tsy malina dia mety tsy ho ela velona. [1.1]
Tokony hitandrina sy ho malina ny matanjaka sao sendra ny tampoka tsy maha-lehilahy. [1.1]
French translationCelui qui est fort mais imprudent ne peut vivre longtemps. [2.415 #6289]
Qui est fort sans être prudent n' aura pas longue vie. [2.165 #1150]
French interpretationIl ne faut pas s'exposer au danger. [2.415 #6289]

Proverb 15Miomàna hianareo manana omby, fa ny mahery mandeha aza matin' ny sasany, hoy Rafotsibe maty kary. [2.558 #2358]

Proverb 16Ny mahery, torotoro ; ny resy, montsamontsana. [2.415 #3360]
French translationLe vainqueur est écrasé ; le vaincu est brisé. [2.415 #3360]
French interpretationSe disait des procès où celui qui gagne a dû faire beaucoup de dépenses pour réussir, et celui qui perd, outre les dépenses qu' il a dû faire, perd le bien en litige. [2.415 #3360]

Proverb 17Ny manenjika ny osa, enjehin' ny mahery kosa. [2.415 #2737, 2.165]
French translationCelui qui persécute les faibles, sera un jour persécuté par les forts. [2.415 #2737]
Ceux qui poursuivent (ou persécutent) les faibles, seront à leur tour poursuivis (ou persécutés) par les forts. [2.165]

Proverb 18Ny osa tsy mba saro-po ary ny mahery tsy mba mandefitra. [2.558 #3206]
Ny osa tsy mba saro-po, ny mahery tsy mety handefitra. [2.415 #669, 2.653 #2388]
French translationLes faibles ne s' emportent pas facilement ; les puissants ne savent pas patienter et endurer. [2.415 #669]

Proverb 19Ny saina no tompoin' ny mahery. [2.558 #3233]

Proverb 20Ny tola-paditra zava-mahery, fa ny marina mahery kokoa. [2.558 #3309]

Proverb 21Raha alakaosy andro mahery izy, dia asorotany hiarenana aho. [2.558 #3547]

Proverb 22Toy ny andevolahy miandry faty : izay mahery vava ihany no amboninjato. [2.415 #593, 2.653]
Toy ny andevolahy miandry faty, ka izay mahery vava no lohany. [2.165]
Toy ny ankizilahy miandry faty, ka izay be vava no lohany. [2.558 #4262]
French translationEsclaves qui veillent un mort : le plus fort en bouche est centenier. [2.415 #593]
Semblables aux esclaves veillant un mort: c' est celui qui parle le plus qui est considéré comme chef. [2.165]
French interpretationLes braillards l'emportent. [2.415 #593]
Parce que chez les esclaves il n' y avait ni organisation ni hiérarchie. [2.165]

Proverb 23Toy ny rano ny harena, ka tsy izay mahery mantsaka no manam-be, fa izay tsara sinibe. [2.558 #4318]

Proverb 24Tsy misy tsy mangala-katsaka, fa izay mipiaka mahery ihany no ren' ny tompony. [2.653, 2.558]

Proverb 25Vary manta jinjaina : tsy manampo izay ho faty, fa ny manao no mahery. [2.415 #800]
Vary manta jinjana: tsy manam-po izay ho faty, fa ny manao no mahery. [2.165 #1927, 2.653 #3621]
Vary manta jinjana : tsy manam-po ny ho velona fa ny manao no mahery. [2.558 #315]
French translationDu riz pas bien mûr qu' on récolte: il ne s' attend pas à mourir, mais le moissonneur est trop fort. [2.165]
Riz vert qu' on coupe : il ne s' attendait pas à mourir, ceux qui le coupent sont les plus forts. [2.415 #800]
French interpretationSe disait des petits sous l' entière dépendance des grands. [2.415 #800]

Index