Index

Proverbs : malemy

Proverb 1Aleo lozabe ahombiazana toy izay malemy tsy azo. [2.165 #379, 2.415 #6337, 2.558 #115]
French translationIl vaut mieux un méchant qui entend raison qu'un doux qui s'obstine. [2.415 #6337]
Mieux vaut un méchant (ou cruel) qui sait entendre raison, qu' un faible qui ne veut rien savoir. [2.165]

Proverb 2Aleo ny andriana lozabe toy izay andriana malemy fanahy. [2.415 #183]
Aleo ny andriana lozabe toy izay andriana rainazy. [2.415 #183]
French translationMieux vaut un souverain sévère qu' un souverain trop débonnaire. [2.415 #183]

Proverb 3Ampombo malemy sy kisoa : faty no isarahana. [2.415 #5248, 2.653 #153]
Ampombo malemy sy kisoa, ka faty no isarahana. [2.165 #261, 2.558 #191]
French translationCochon et son fin : cela ne se sépare qu' à la mort. [2.415 #5248]
Le son et les porcs: la mort seule les sépare. [2.165]
French interpretationSe disait des choses auxquelles on tient beaucoup. [2.415 #5248]

Proverb 4Ataovy toy ny sira ny fitondra havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.653 #314]
Ataovy toy ny sira ny fitondrana havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.415 #1053]
Ataovy toy ny sira ny fitondran-kavana : mahery tsy mahafola-nify, malemy misy hitelemana, fa ny havana no lelafin-katelina. [2.558 #338]
French translationIl en est des rapports avec les parents comme du sel : même s' il y a beaucoup de sel, cela ne casse pas les dents ; s' il y en a une juste dose, on avale avec plaisir, car les parents sont aimés et chéris. [2.415 #1053]

Proverb 5Aza manao sahombora ambony ravina ka mifanindry samy malemy. [2.558]
Aza manao sahombora mitaingina ambonin' ny ravina, ka mifanindry samy malemy. [2.165 #934]
Sahombora ambony ravina : ny manindry malemy, ny tsindriana malemy. [2.558 #3786]
Sahombora mitaingina am-bololon-dravina : ny manindry malemy, ny tsindriana malemy. [2.415 #1702, 2.653 #2822]
French translationNe soyez pas comme une rainette posée sur une feuille: elle est faible elle-même et se repose sur une chose faible aussi. [2.165]
Rainette verte perchée sur une jeune pousse d' arbuste : la rainette qui écrase la pousse est molle, la pousse d' arbuste qui est écrasée est molle. [2.415 #1702]
French interpretationSe disait de ceux qui étaient victimes des gens du même acabit qu' eux. [2.415 #1702]

Proverb 6Aza manao toto-vomangan-dRangahibe ka ny malemy ihany no velezina. [2.558 #596]
Aza manao toto vomangan-dRangahy, ka ny malemy ihany no velezina. [2.165 #1957, 2.415 #1806]
French translationNe faites pas comme un vieillard pilant des patates et qui ne frappe que sur celles qui sont tendres. [2.165 #1957]
Ne faites pas comme un vieillard qui pile les patates et qui ne frappe que celles qui sont tendres. [2.415 #1806]

Proverb 7Folaka ny andro ka malefaka ny lalana. [2.558]
Folaka ny andro ka malemy ny lalana. [2.415 #3674]
Folaka ny andro, ka malemy ny lalany. [2.165]
French translationLe jour baisse et le chemin est facile. [2.415 #3674]
Le jour décline, et la route est facile. [2.165]
French interpretationCar il fait moins chaud. [2.165]
Car la chaleur est tombée. [2.415 #3674]

Proverb 8Izay mahavangivangy tian-kavana; malemy fanahy tratra am-parany. [2.653 #1189, 2.974 #66]
Ny malemy fanahy tratra am-parany. [2.415 #5962]
French translationCeux qui ont bon caractère vivent longtemps. [2.415 #5962]
Les visites fréquentes attirent l’affection des parents ; l’homme doux atteint à une heureuse vieillesse. [2.974 #66]

Proverb 9Lamba malemy sy vary eran' ny vata, ka izay maharitra no herinandro. [2.558 #116]
Lamba tohy loha sy vary fahenim-bary : tafin-kerinandro, hanin-kerinandro. [2.415 #2197, 2.653 #1307]
Lon-damba sy fahenim-bary : izay maharitra ela no herinandro. [2.415 #2199, 2.653 #1380]
Lon-damba sy fahenim-bary : izay maharitra no dimy andro. [2.558 #123]
Lon-damba sy fahenim-bary; ka izay maharitra ela dia herinandro. [2.165 #308]
French translationLamba usé dont les deux bords sont cousus parce que le milieu est en mauvais état, et une petite mesure de riz : on se couvre de ce lamba pendant une semaine, on épuise le riz en une semaine. [2.415 #2197]
Toile restée longtemps en magasin, et petite mesure de riz : ce qui durera le plus longtemps, durera une semaine. [2.415 #2199]
Un morceau de toile pourrie et une mesure de riz: ce qui dure le plus longtemps (des deux) dure une semaine. [2.165]
French interpretationSe disait des biens de peu de durée. [2.415 #2199]
Se disait des petits biens qui durent peu. [2.415 #2197]
Se dit des amitiés éphémères. [2.165]

Proverb 10Madilan-tsy maito, malemy tsy tapaka, fa na tapaka aza mora atohy. [2.415 #5275]
French translationLe coton malgré son étroitesse ne se rompt pas, faible il ne se brise pas, et s' il est brisé, il se raccommode facilement. [2.415 #5275]
French interpretationSe disait de la patience et de la douceur qui conservent l' amitié. [2.415 #5275]

Proverb 11Mahantra lahy : fa mahery tsy ambinim-babo : malemy fanahy tsy misy mpankasitraka ; manao soa tsy manana mpilaza. [2.653 #1408]
Mahantra lahy fa mahery tsy ambinim-babo, malemy fanahy tsy misy mpankasitraka, manao soa tsy misy mpilaza. [2.558 #124]

Proverb 12Malemy ama-mandry fa sarotra ama-mifoha toa fasika. [2.558 #1935, 2.653 #1461]
Malemy am-pandriana, fa sarotra am-pifohazana toa fasika. [2.415 #5956]
Malemy mandry, fa sarotra mifoha toa fasika. [2.415 #5956]
French translationS'entasser facilement dans le lit, mais se lever difficilement, comme le sable. [2.415 #5956]
French interpretationSe disait des gens qui ne se troublent pas facilement et sont vite rassurés. [2.415 #5956]

Proverb 13Malemy amy ny voalohany, fa sarotra amy ny farany. [2.653 #1462]
Malemy amin' ny voalohany fa sarotra amin' ny farany. [2.415 #6231, 2.558 #1936]
French translationFacile dans les débuts, mais difficile à la fin. [2.415 #6231]

Proverb 14Malemy maozatra. [2.415 #6363]
French translationCelui qui est tenace, tout en paraissant doux, est comme un bois tendre, mais musculeux et fort. [2.415 #6363]

Proverb 15Mamia fotaka malemy : giazana mafy, miporiatra amy ny elnkela-tanana; hazonina moramora, lany mitsika. [2.653 #1475]
Mamia fotaka malemy : giazana mafy, miporiatra amin' ny elakela-tanana ; hazonina moramora, lany mitsika. [2.415 #293]
Mamia fotaka malemy : giazana mafy miporitsaka, tazonina mora lany mitsika. [2.558 #1950]
French translationSerrer dans les mains de la vase coulante : si on la serre fortement, elle s' échappe par les intervalles des doigts ; si on la retient mollement, elle s' en va tout entière goutte à goutte. [2.415 #293]
French interpretationLe gouvernement des hommes est difficile : il faut éviter les excès de sévérité et de faiblesse. [2.415 #293]

Proverb 16Manao fandria-malemy lafika. [2.415 #5004]
French translationFaire à quelqu' un un lit moelleux. [2.415 #5004]
French interpretationFlatter et cajoler. [2.415 #5004]

Proverb 17Manaova toy ny vohavoha : malemy tsy tapaka, madilana tsy maito. [2.558 #2023]
Manaova toy ny vohavoha, malemy tsy tapaka, madilan-tsy maito. [2.653 #1562]

Proverb 18Manasa lamba manify: atao mafy, rovitra; atao malemy, tsy afa-tseroka. [2.165 #993, 2.653]
Manasa lamba manify : kosehina mafy, rovitra, atao malemy tsy afa-tseroka. [2.558 #2042]
French translationLe lavage d' une toile mince: si on frotte fort, on l' use; si on frotte doucement, on ne la nettoie pas. [2.165 #993]

Proverb 19Mangahazo mangidy malemy: hanina amin' ny lemim-panahiny. [1.1]
Mangahazo mangidy malemy, ka hanina amin' ny lemim-panahiny. [2.165 #383, 2.415 #5960, 2.558 #2100]
Malagasy interpretationRaha tsy maintsy mandray vola na zavatra manana toetra mifangaroharo, ny toetra tsara ananany no jerena. [1.1]
French translationLe manioc amer et tendre: c' est sa tendreté qui le fait manger. [2.165]
Le manioc amer et tendre, on le mange à cause de sa tendresse. [2.415 #5960]

Proverb 20Mivezivezy, tahaka ny tsaramaso am-bavan’ antitra. [2.653 #1919]
Mivezivezy tahaka ny voanjo am-bavan' antitra fa sady tsy malemin' ny rora no tsy toron' ny akanjo-nify. [2.558 #2520]
Mivezivezy tahaky ny tsaramaso am-bavan' antitra. [2.415 #1841]
French translationAller et venir comme les haricots dans la bouche d'un vieillard qui n' a plus de dents. [2.415 #1841]
French interpretationSe disait des gens tumultueux, de ceux qui allaient et venaient, donnaient ordres sur ordres. [2.415 #1841]

Proverb 21Mpamosavy malemy ka ny an-trano sisa aringany. [2.558 #2565]

Proverb 22Mpivady iray raharaha: ny lahy malemy fihosy, ary ny vavy mateti-panetsa. [2.653 #1997]
Mpivady iray raharaha : ny lahy malemy fihosy, ny vavy mateti-panetsa. [2.558 #2634]
Ny lahy malemy fihosy ary ny vavy mateti-panetsa. [2.415 #1310]
French translationC' est parce que le mari piétine bien la terre, que la femme peut faire bien serré le repiquage du riz. [2.415 #1310]
French interpretationSe disait des ménages où il y avait bonne entente. [2.415 #1310]

Proverb 23Ny manjaka : lozabe, mahatahotra; malemy fanahy, mahamenatra. [2.653 #2328]
Ny manjaka lozabe : mahatahotra, raha malemy fanahy mahamenatra. [2.558 #3120]
Ny mpanjaka lozabe, mahatahotra; malemy fanahy, mahamenatra. [2.165 #1400, 2.415 #235]
French translationLe souverain : trop sévère, il inspire de la crainte ; doux, il inspire du respect. [2.415 #235]
Un souverain cruel vous effraie, et un souverain doux vous rend honteux. [2.165 #1400]

Proverb 24Rafotsibe very atin-kena: hitady, menatra ny olona; hitoetra ihany, very malemy. [2.415 #1925, 2.653, 2.165]
Rafotsibe very atin-kena : hitady menatra ny olona, hitomoetra amin' izao very malemy. [2.558 #229]
French translationLa vieille femme qui a perdu un morceau de foie: si elle se met à le chercher, elle aura honte des gens; et si elle ne bouge pas, elle perdra un bon (litt. tendre) morceau. [2.165]
Vieille qui a perdu son foie de boeuf : le chercher elle a honte ; rester tranquille elle perd une friandise. [2.415]
French interpretationSe disait d' un cas embarrassant. [2.415 #1925]

Proverb 25Raha mahare teny tsy tiana : ny marary tonga finaritra ary ny malemy tonga matanjaka. [2.558 #3599]
Raha mahare teny tsy tiana : ny marary tonga manaritra, ny malemy tonga matanjaka. [2.415 #2820, 2.653 #2674]
French translationEn entendant des mots désagréables, les malades sont guéris et les faibles deviennent forts. [2.415 #2820]
French interpretationOn se trouve excité par les mots désagréables. [2.415 #2820]

Proverb 26Rangahy niaro voatavo : ny malemy indray va no harefarefako ? [2.415 #1849, 2.653 #2746]
French translationVieux qui soigne ses citrouilles : comment négligerait-il ce qui est mou et convient à sa bouche édentée ? [2.415 #1849]
French interpretationSe disait des gens soignant bien leurs intérêts. [2.415 #1849]

Proverb 27Salasala : mitana mamono vady ; manao mafy, menatra an-drainy ; manao malemy, toa tsy hahatana azy ; ka tsy hita izay hanja-varana. [2.415 #1329, 2.558 #3815, 2.653]
French translationLe voilà hésitant : il saisit sa femme pour la battre : s' il frappe fort, il a honte de son père ; s' il frappe doucement, cela ne retiendra pas la femme ; il ne voit pas comment faire. [2.415 #1329]

Proverb 28Sasa lamba malemy be tseroka : atontona mafy, atahoran-ko rovitra; atontona malemy, atahorana tsy hadio. [2.653]
Sasa-lamba malemy be tseroka : atontona mafy atahoran-ko rovitra, atontona malemy, atahoran-tsy hadio. [2.558]

Proverb 29Satrin' ny malemy : lavitra raha holanjaina, fa aza misy ny lavitra raha ikisahana. [2.558 #3862]

Proverb 30Sorohitra mitaingina ambony antsoro, ka ny malemy ihany no tsindriana. [2.415 #793, 2.558 #3953, 2.653]
Sorohitra mitaingina ambony antsoro, ka ny malemy ihany no tsindriany. [2.165 #2198, 1.1]
Malagasy interpretationAza manao sahombora mitaingina ambonin' ny ravina, ka mifanindry samy malemy. [1.1]
Enti-milaza ireo tsy mahita hohararaotina hampijaliana afatsy izay kely sy malemy toa azy. [1.1]
French translationAlouette perchée sur l' herbe antsoro : elle pèse sur ce qui est plus faible qu' elle. [2.415 #793]
Quand une alouette est perchée sur un brin d' herbe, elle presse sur ce qui est déjà faible. [2.165]
French interpretationSe disait des petits qui opprimaient les plus petits qu'eux. [2.415 #793]

Proverb 31Trafon-kena ambony ravina : ny manindry malemy, ny tsindriana malemy. [2.558 #282]

Proverb 32Tsy misy mora atao, toy ny malemy, nefa aleon' ny kamo matory. [2.558]

Index