Index

Proverbs : vava

Proverb 1Ady tsy tra-mahahery vava. [2.653 #11]
Ady tsy tra-mampahery vava. [2.558]
Ny ady tsy tra-mahahery vava. [2.165 #328]
French translationOn braille fort en parlant d' une dispute (querelle) à laquelle on n' a pas pris part. [2.165]
French interpretationLa critique est facile. [2.165]

Proverb 2Akoholahy maneno alina : lozain' ny vavany. [2.415 #4715]
French translationCoq qui chante la nuit : son chant lui porte malheur. [2.415 #4715]
French interpretationOn le tue parce que c' est de mauvaise augure. Se disait de ceux qui parlent trop et à tort et à travers. [2.415 #4715]

Proverb 3Akohovavy maneno, ka lozain' ny avoaky ny vavany. [2.165 #834]
Akohovavy maneno, ka lozain' ny vavany. [2.415]
Akohovavy maneno ka lozain' ny vavany ihany. [2.558]
Akohovavy maneno, lozain' ny navoaky ny vavany. [2.415 #1750]
Lozain' ny feony ohatra ny akohovavy maneno. [2.558]
Lozain' ny vavany ohatra ny akohovavy maneno. [2.558]
French translationPoule qui usurpe le chant du coq : ce chant lui porte malheur. [2.415 #1750]
Une poule qui chante montre ce quelle est par son chant. [2.165 #834]
French interpretationSe disait des femmes qui usurpaient les droits des hommes et se faisaient moquer d' elles. [2.415 #1750]

Proverb 4Akohovavy naneno : lozain’ ny navoaky ny vavany. [2.653 #68]

Proverb 5Ala-faditr’ ilay moana : am-po no mametsivetsy. [2.415 #5683, 2.653 #84]
Ala-faditr' ilay moana ; am-po no manisaisa, ka ny am-bava mingonona ihany. [2.558 #96]
Ala-faditr' ilay moana, ao am-po no mametsovetso. [2.558 #97]
Ala-faditr' ilay moana, ka ao am-po no manisaisa. [2.165 #2056]
Ala-faditr' ilay moana : ny vava tsy miloaka, ao am-po mimenomenona. [2.415]
Ala-faditr' ilay moana : ny vava tsy miloaka, ao am-po no manisaisa. [2.415]
Ala-faditr’ ilay moana : ny vava tsy miloaka, fa ao am-po no manisaisa. [2.653 #85]
French translationC' est comme l' exorcisme d' un muet : il reste bouche close, mais dans son coeur, que de murmures. [2.415]
C' est comme l'exorcisme d' un muet : sa bouche est muette, mais son coeur parle beaucoup. [2.415]
Les exorcismes d' un muet: c' est dans son cœur qu' il les prononce. [2.165 #2056]
French interpretationSe disait des gens qui, par crainte ou par prudence, dévorent en silence les injustices et les sujets de tristesse. [2.415 #5684]
Se disait des gens qui se taisent par crainte ou par prudence ; ils se taisent, mais ils n'en pensent pas moins. [2.415]

Proverb 6Am-bava homana, am-po mieritra. [2.415 #4717]
French translationSa bouche mange, mais tandis qu' il mange, il réfléchit. [2.415 #4717]
French interpretationPar exemple, il pense que son boeuf est mort; le sens est qu'il faut réfléchir. [2.415]

Proverb 7Am-bavany, malefaka; am-pony, tsy tia. [2.653 #123, 2.974 #195]
French translationAimable en paroles alors que le cœur n’aime pas. [2.974 #195]

Proverb 8Amboa ngerom-bava, ka raha mandalo toa hitondra sokina ihany. [2.415 #4269]
Amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony akaiky vavany ihany. [2.558]
Toy ny amboa mainty vava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.165 #1071, 2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
Toy ny amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony hatonina vavany ihany. [2.558 #4258]
Toy ny saka ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
French translationChien qui a la gueule noire : quand il passe, on croit qu' il porte un hérisson. [2.415 #4269]
Semblable à un chien à la gueule sale, qui est soupçonné d' avoir volé de la nourriture. [2.165]
French interpretationParce que les apparences sont contre lui. [2.165]
Se disait des voleurs de profession : on les accuse toujours. [2.415 #4269]

Proverb 9Ao am-bava ny aretina ka fidio ny teny havoaka. [2.558 #314]
Ao am-bava no aretina. [2.165 #1995]
French translationCe sont les paroles (mauvaises ou injustes) que vous dites qui sont une maladie. [2.165]
French interpretationEt on peut vous en blâmer, tandis qu' on ne peut vous faire un reproche d' une maladie physique que vous pouvez avoir. [2.165]

Proverb 10Ataovy fihavanam-bava sy tanana: koa raha marary ny tanana, dia mitsoka ny vava, ary marary ny vava dia misafo ny tanana. [2.165]
Ataovy fihavanam-bava sy tanana : raha marary ny tanana, dia mitsoka ny vava; ary raha marary ny vava, dia misafo ny tanana. [2.653 #304, 2.415]
Fihavanam-bava sy tanana : raha marary ny tanana, mitsoka ny vava ; ary raha marary ny vava, misafo ny tanana. [2.974]
French translationImitez l' union de la bouche et de la main : si la main est malade, la bouche souffle dessus, et si la bouche est malade, la main la caresse. [2.415 #5165]
Que vos rapports d'amitié soient comme les rapports de la bouche et de la main: quand la main a mal, la bouche souffle dessus; et quand la bouche a mal, c' est la main qui la frotte. [2.165]
S’aimer comme la bouche et la main : si la main souffre, la bouche souffle dessus ; et si la bouche a mal, c’est la main qui la panse. [2.974 #6]
French interpretationSe disait de l'accord et du secours mutuel. [2.415 #5165]

Proverb 11Avoavoin' ny vava ka sahalain' ny vintana. [2.165 #89]
Avoavoin' ny vavany, ka sahalain' ny vintany. [2.165 #622]
French translationS' élever (ou être insolent) par ses paroles, et être jugé (ou remis à sa place) par son destin. [2.165]
S' élever par ses paroles et être rabaissé par le sort. [2.165]

Proverb 12Avoavoin' ny vavany, fa aetrietrin' ny sainy. [2.558 #356, 2.653 #328]

Proverb 13Avoko no nasaina nohaniny ka soamalandona no nataony be am-bava. [2.558 #358]
Avoko no nasaina nohaniny ka soamalondona no nataony be am-bava. [1.1]
Avoko no nasaina nohaniny, ka soamalondona no nataony be am-bavany. [2.165]
Avoko no nasaina nohaniny, ka soihalondona no nataony be am-bava. [2.653 #329]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona izay tsy mitandrina amin' izay ataony. [1.1]
French translationOn lui ordonne de manger de "l' avoko" et c' est de "soamalondona" qu' il se bourre. [2.165]
French interpretationL' "avoko" est une petite légumineuse dont la racine est bonne à manger; le "soamalondona" lui ressemble, mais est vénéneux; on rappelle aussi "tangem-boalavo" - tanguin des rats - parce que ses tubercules sont employés à détruire ces animaux. [2.165]

Proverb 14Aza mahay vava raha tsy mahay vava-harona. [2.165 #825]
French translationNe vous vantez pas si vous ne savez pas même tresser une corbeille. [2.165 #825]

Proverb 15Aza manao fitia paraky, ka hatreo am-bava no ho miakatra ihany. [2.165 #205]
French translationQue votre amitié ne soit pas comme celle qu' on a pour le tabac à chiquer, et qui ne va pas plus bas que la bouche (car on ne l' avale pas). [2.165]

Proverb 16Aza manao kobaka am-bava sy volana hatenda, hatreo no ho miakatra ihany. [2.165 #538]
Kobaka am-bava sy volana an-tenda : ka hatretsy no miakatra ihany. [2.558 #112]
Kobaka am-bava sy volana hatenda. [1.1]
Kobaka am-bava, volana an-tenda: hatreo no ho miakatra. [2.653 #1279]
Kobaka am-bava, volana hatenda : hatretsy no ho miakatra ihany. [2.415 #4920]
French translationAgitation de paroles, paroles jusqu' au gosier : ça ne monte que jusque-là. [2.415 #4920]
N' usez pas de paroles flatteuses et de belles promesses qui n' engagent à rien. [2.165]
French interpretationEn disant ce proverbe on faisait le geste indiquant la hauteur du gosier ; se disait des flatteries et bonnes paroles sans exécution. [2.415 #4920]

Proverb 17Aza manao lelan' omby : sady hitsabaka am-bava no hitsabaka an' orona. [2.415 #4978, 2.653 #479]
Aza manao lelan' omby : sady hitsabaka ny am-bava no hitsabaka ny an' orona. [2.558 #543]
French translationNe faites pas comme la langue du boeuf : elle plonge et dans la bouche et dans le nez. [2.415 #4978]
French interpretationSe disait des gens qui jouent double jeu ou sont des deux partis à la fois. [2.415 #4978]

Proverb 18Aza manao vava azon' Andriamanitra. [2.165 #32, 2.653 #543]
French translationNe faites point de promesses (comme celles faites) à Dieu. [2.165]
French interpretationC. à. d. de promesses en l' air comme les vœux faits à la divinité pour obtenir quelque faveur et dont on néglige ensuite l'accomplissement,. [2.165]

Proverb 19Aza manao vavan' ny maty an-drano. [2.653 #544]

Proverb 20Aza mañaño herin-kanin-jaza: ñy an-tañana, ariana, ñy am-bava, aloa. [2.165]
Malagasy interpretationAza manao fierin-kanin-jaza: ny an-tanana, ariana; ny am-bava, aloa. [2.165]

Proverb 21Aza miandry vava latsaka. [2.415 #4737]
French translationN' épiez pas une parole échappée à quelqu' un, pour lui nuire. [2.415 #4737]

Proverb 22Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no hovonoina ka telo lahy no asaina mindram-pamaky. [2.558]
Aza mitabataba tonga rafozana : akoho iray no vonoina, ka fito lahy no mitsangana. [2.415 #1439, 2.653 #645]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodi-akoho no laoka, ka antsy solanga no zahana. [2.558 #783]
Aza mitabataba tonga rafozana : atodiakoho no laoka, ka famaky no tadiavina. [2.415 #1440, 2.653 #644]
Dedaka tonga rafozana : akoho no hovonoina ka telo lahy no asaina mitsangana. [2.558 #974]
Dedaka tonga rafozana : ka famaky no indramina ary sikina no henjanina, nefa akoho no ho laoka. [2.558]
Dedaka tonga rafozana, ka trano bongo ka asiam-pandri-baratra; akoho ka nindramam-pamaky; vola venty ka ampanjanahina; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.165]
Dedaka tonga rafozana : trano bongo ka asiam-pandri-baratra ; akoho ka nindramam-pamaky ; vola venty ka ampanjanahina ; eranambatry ka atao telo fonosana. [2.415 #1442]
Mitabataba tonga rafozana, akoho iray no vonoina, ka dimy no mamono. [1.1]
Malagasy interpretationMihetsiketsika be, nefa tsy hita izay vita, lasan-ko vavany. [1.1]
French translationFanfaron qui reçoit ses beaux-parents : il n' a qu' une cabane et il y met un paratonnerre ; il n' a qu' un poulet et il emprunte une hache à découper ; il n' a que 80 centimes et il les prête à intérêt ; il n' a qu' un sou et il l' enveloppe trois fois. [2.415 #1442]
Ne faites pas tant de bruit comme une bru qui reçoit la visite de sa belle-mère : il y a des oeufs pour manger avec le riz, et elle demande une hache pour les casser. [2.415]
Ne mettez pas tout sens dessus dessous comme un gendre qui reçoit la visite des beaux-parents : sept hommes se lèvent pour tuer une poule. [2.415 #1439]
Un vantard recevant la visite de ses beaux-parents: sa maison n' est qu' une cabane et il y met un paratonnerre; il n' a qu' un poulet (à offrir), et il emprunte une hache (comme s' il avait du bœuf); il n' a que quatre-vingts centimes, et il les prête à intérêt: un sou, et il l' enveloppe trois fois. [2.165]
French interpretationCe proverbe disait l' empressement des gendres à recevoir les beaux-parents ; il se disait aussi des gens parlant haut et troublant tout. [2.415 #1439]
Se disait des gens qui parlaient haut et voulaient dominer. [2.415 #1440]

Proverb 23Aza mivavavava tsy mahay vava harona. [2.653 #681]

Proverb 24Aza saronam-bava toy ny vilany aho, fa aoka hanaja ny tompony toy ny seza. [2.415 #758, 2.653 #705]
French translationQu' on ne me ferme pas la bouche comme on couvre une marmite, mais que je puisse honorer mon maître comme la chaise honore celui qui s' assied. [2.415 #758]
French interpretationLaissez-moi honorer les gens à ma manière. [2.415 #758]

Proverb 25Aza tampenam-bava, hoatry ny batera. [2.415 #3560]
Aza tampenam-bava, ohatra ny batera. [2.653]
French translationQu' on ne me ferme pas la bouche comme à une tabatière. [2.415 #3560]
French interpretationQu' on ne m' empêche pas de parler. [2.415 #3560]

Proverb 26Aza tsara vava fahavaratra fa ratsy vava ririnina. [2.558 #56, 2.653 #719]

Proverb 27Aza tsara vava ririnina toy ny mpamboly voalobok' Avaradrano. [2.558 #57]

Proverb 28Azo amy ny vavany, sahala amy ny samoim-boatavo. [2.653 #723]
Azo amin' ny vavany sahala amin' ny samoimboatavo. [2.415 #4741]
Azo tamin' ny vavany tahaka ny samoim-boatavo. [2.558 #835]
French translationPris par sa bouche comme le papillon des citrouilles. [2.415 #4741]
French interpretationPris par ses propres paroles. [2.415 #4742]

Proverb 29Azoko amy ny vavany, hoy ilay nanjono toho. [2.653 #725]
Azoko amin' ny vavany, hoy ilay nanjono toho. [2.415 #4742]
Azo tamin' ny vavany, hoy ilay nanjono toho. [2.558 #834]
French translationJe l' ai pris par sa bouche, dit le pêcheur de poisson toho. [2.415 #4742]
French interpretationPris par ses propres paroles. [2.415 #4742]

Proverb 30Be ny zana-bantony fa izay lava vava no tsy izy ary izay tera-dririnina no botry. [2.558 #882]
Be ny zana-bantony, fa izay lava vava no tsy izy, ary izay tera-dririnina tsy maintsy ho botry. [2.415 #3100, 2.165]
French translationDans une première portée les petits sont nombreux, mais ils n' ont pas la gueule longue, et les petits qui naissent en hiver sont tous chétifs. [2.415 #3100]
Les petits de la première portée sont nombreux, mais ceux qui ont la gueule longue ne sont pas bons, et les petits nés en hiver sont tous forcément chétifs. [2.165]
French interpretationLes Malgaches ont remarqué que le premier enfant, ou les petits de la première portée d' un animal, sont plus chétifs que ceux qui viennent après. Mais en hiver, tous sont chétifs, à cause du manque de nourriture. [2.165]
Observateurs, les Malgaches avaient remarqué que les petits de la première portée étaient plus chétifs que ceux des autres portées ; de plus, en hiver à cause du manque de nourriture, tous étaient chétifs. [2.415 #3100]

Proverb 31Bibilava vonoina, ka tsy tongotra hitsipaka, tsy tanana handrangotra, tsy vava hiteny, fa todin' aina no andrasana. [2.558]
Bibilava vonono : tsy manan-tanana hamaly izy, fa Andriamanitra no andrasana. [2.415 #22]
Bibilava vonono : tsy manan-tanan-kamaly, tsy manan-tongotra hitsipaka, tsy manam-bava hivalo, fa todin' aina no andrasana. [2.415 #22, 2.653 #769]
Bibilava vonono, tsy tanana hamely, tsy tongotra hitsipaka fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Bibilava vonono: tsy tanan-kandrangotra na tongotra hitsipaka, fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Bibilava vonono: tsy tongotra hitsipaka, tsy tanana handrangotra, fa Andriamanitra no andrasana. [1.1]
Malagasy interpretationEntimilaza ny fisian' ny tody, na koa ny fomban' Andriamanitra an' ireo malemy sy osa, izay tsy manan-kanoherana ireo mpanao tsindry hazo lena na kely tsy mba mamindro. [1.1]
Enti-milaza ny olona osa na madinika na mahantra izay tsy mba afaka hamaly amin' ny herin' ny tenany raha misy mamely azy fa Andriamanitra no antenainy hamaly izay mampahory azy. [1.1]
Marina ka mamaly ny ratsy sy ny tsara. [1.1]
French translationUn serpent qu' on tue : il n' a pas de mains pour se défendre, mais il compte sur Dieu. [2.415 #22]
French interpretationCe proverbe s' appliquait aux petits et aux faibles qui souffrent des oppressions : ils attendent que Dieu leur fasse justice. [2.415 #22]

Proverb 32Diamangan-dRainisima : ny lavo mitsilany, voa vao manala vava. [2.415 #6497, 2.653 #832]
Diamangan-dRainisima : ny lavo mitsilany, voa vao miala vava. [2.558 #977]
French translationCoups de pied de Rainisima : celui qui tombe demande grâce, c' est une fois atteint qu' on a de bonnes paroles. [2.415 #6497]
French interpretationLa lutte à coups de pied était un jeu très en usage. [2.415 #6497]

Proverb 33Didian’ ny antsy no misy romoromo, fa ny didian’ ny vava tsy mba misy romoromo. [2.653 #840]
Didian' ny antsy no misy romoromo, fa ny didian' ny vava tsy misy romoromo. [2.558 #985]
Ny didian' ny antsy mbola misy romborombo, fa ny didian' ny lela tsy mba misy romborombo. [2.415 #3285]
Ny didian' ny antsy mbola misy romoromo, fa ny didian' ny lela tsy mba misy romoromo. [2.415 #3285]
French translationCe que le couteau a coupé offre toujours quelques aspérités mais ce que la langue tranche et coupe n'en offre pas. [2.415 #3285]
French interpretationUne chose dont on convient est arrêtée et conclue. [2.415 #3285]

Proverb 34Didimaso mitomany, ka ny vava ihany sokafana dia vita. [2.165 #2045]
Didimaso mitomany ka ny vava no sisa sokafana dia vita. [2.558]
Didimaso mitomany : ny vava ihany no sokafana, dia vita. [2.653, 2.415]
French translationChassieux qui pleure dans les funérailles : il lui suffit d' ouvrir la bouche, et c'est fait, puisque ses yeux pleurent toujours. [2.415 #2850]
Un chassieux pleurant: il n' a qu' à ouvrir la bouche et ça y est. [2.165]
French interpretationIl n' a pas besoin de verser des larmes, ses yeux suppurant déjà. [2.165]

Proverb 35Doradora vava any ivelany fa toa olo-moana ao an-trano. [2.165 #856, 2.558 #1013]
Doradora vava any ivelany, fa toa olona moana ao an-trano. [2.415 #4746]
French translationGrand parleur (litt. hâbleur) au dehors et apparemment muet chez lui. [2.165 #856]
Il ne contient pas sa langue hors de chez lui, et dans sa maison il est comme muet. [2.415 #4746]

Proverb 36Drakidraky omam-potaka : tonga dia vavany. [1.147 #D18]

Proverb 37Ela namandripandrihana ka nahazo sorohitra vilam-bava. [2.558 #1027]

Proverb 38Ela nitsingolohana toa vorombazaha ka fisa-bava. [2.558 #1031]

Proverb 39Erin-kanin-jaza : ny an-tanana ariana ny am-bava aloa. [1.147]

Proverb 40Fakana amboan-tSakalava: tanana amy ny vavany ihany vao mety mihinana. [2.653]
Fakana amboan-tSakalava : tanana amin' ny vavany ihany vao mihinana. [2.558]

Proverb 41Fandraotra manadio ny lohan' ny sasany, nefa ny vavan' ny tena feno fako. [2.558]
Kifafam-bolo manadio ny lohan' ny sasany, nefa ny vavan' ny tena feno fako. [2.558]
Kofafam-bolo : manadio ny lohan' ny sasany, nefa ny vavan' ny tena feno fako. [2.415 #6473, 2.653 #1281]
French translationPeigne à cheveux : il nettoie la tête des autres, mais sa bouche à lui est pleine de saletés. [2.415 #6473]
French interpretationVouloir réformer les autres sans se réformer soi-même. [2.415 #6473]

Proverb 42Fararano vao didimaso ; vokatra ovy vao vilam-bava ; voky vomanga vao be lohalika. [2.415 #3104, 2.653 #936]
Fararano vao didimaso, vokatr' ovy vao vilam-bava, voky vomanga vao be lohalika. [2.558 #1123]
French translationIl devient chassieux juste au moment de la récolte ; il a la bouche tordue au moment où il y a des tubercules de songe en abondance ; il est rachitique lorsqu' il est repu de patates. [2.415]
French interpretationSe disait de celui qui manque son coup et ne sait pas profiter des occasions. [2.415]

Proverb 43Farihy tsy misy vodiny, ony tsy misy vavany. [2.415 #5751, 2.558 #1126, 2.653 #939]
French translationLac qui n' a pas de fond, fleuve qui n' a pas d' embouchure. [2.415 #5751]
French interpretationChose impossible. [2.415]

Proverb 44Firain' ny vava fito saha; firain' ny harem-boantondro. [2.165 #802]
Firain’ ny vava fito saha, firain’ ny harem-boan-tondro ; ny ataon’ ny vava tsy araka ny aina. [2.653 #962]
Firain' ny vava fito saha, firain' ny harem-boatondro, ny ataon' ny vava tsy araka ny aina. [2.558 #1162]
French translationA l' entendre il aura sept champs; d' après ses moyens il en aura la largeur d' un doigt. [2.165]
French interpretationC' est un vantard! [2.165]

Proverb 45Fisa-bava tahaka ny vorombazaha. [2.558 #1165]
Fisa-bava, toy ny vorombazaha. [2.653 #964]

Proverb 46Hanina voaray maty afo ka ny vava tsy mba maizina. [2.558]
Hanina voaray maty afo : ny vava tsy mba maizina. [2.415 #4489, 2.653 #1027]
Hanina voaray maty jiro ka ny vava tsy mba maizina. [2.558]
French translationNourriture prise au moment où le feu s' éteint : la bouche n' est jamais dans l' obscurité. [2.415 #4489]
French interpretationLes Malgaches prenaient leur repas autour du feu et restaient ensuite à causer ; le feu s' éteignait peu à peu. Le sens est qu' il n'y a pas besoin d'y voir pour manger. [2.415 #4489]

Proverb 47Homam-bomanga an-tsena : tsy hisarom-bava menatra ny olona, hisarom-bava ampangain' ny foto-tsofiny. [2.558 #1370, 2.653 #1094]

Proverb 48Ingahy banga nihinana atodiakoho : ny filemodemoky ny vavany leoko ihany, fa ny fifalihavanjan' ny lelany no tsy tantiko. [2.558 #1437]
Ingahy banga nihinana atodiakoho : ny filemodemoky ny vavany leoko ihany, fa ny fifalihavanjan' ny lelany no tsy tohako. [2.415 #1816, 2.653]
French translationVieillard édenté qui mange des oeufs : quand sa bouche se serre, je peux encore me tenir de rire ; mais quand sa langue frétille, je ne peux plus. [2.415]
French interpretationSe disait, en manière de plaisanterie, des vieux qui n' ont plus de dents. [2.415 #1816]

Proverb 49Jorerilahy merika andro : ny tsy afaky ny vavany ailiky ny elany. [2.558 #1571]
Jorerilahy merika andro: ny tsy afaky ny vavany hailiky ny elany. [2.653 #1218]

Proverb 50Kabary misy hena ratsy, ka izay mahery vava ihany no amboninjato. [2.165 #1334]
French translationUne assemblée où il y a de la "mauvaise viande" : celui qui y parle le plus fort devient chef de cent (c.à.d. en aura la plus grosse part). [2.165]
French interpretationLe mot "mauvaise viande" , qu'on pourrait aussi appeler "viande du malheur" , n' est pas de la viande de mauvaise qualité, mais désigne la viande distribuée à l' occasion des funérailles. Celui qui prend l' initiative de parler aux gens réunis dans ces occasions, pour les faire mettre en ordre, par exemple, devient l' objet de la considération générale, et on lui donne la meilleure part. [2.165]

Proverb 51Lahy antitra misondro-nifin' ny henan-kisoa : voky menaka vao tsy mahakombom-bava. [2.415 #1824]
Lahy antitra nisondro-nifin’ ny henan-kisoa: voky menaka vao tsy mahakombom-bava. [2.653 #1297, 2.558]
French translationVieillard qui a les dents longues à force d' avoir mangé de la viande de porc : rassasié de graisse, c' est alors seulement qu' il commence à ne plus pouvoir fermer la bouche. [2.415]
French interpretationSe disait des vieux gourmands. [2.415]

Proverb 52Lakam-bitanona : miditra am-bavany. [1.147 #L2]

Proverb 53Lamba somizy natohy loha : ny kibo dia efa namoy, fa vava tsy ratsy no sisa. [2.415 #5273, 2.653 #1306]
Lamba somizo natohy loha : ny kibo dia efa namoy, fa vava tsy ratsy no sisa. [2.558 #117]
French translationLamba en calicot, fait des deux bouts d' un lamba usé au milieu, réunis ensemble : le coeur en a fait déjà l' abandon, et il n' y a plus que de bonnes paroles. [2.415]
French interpretationSe disait d' une union ou d' une amitié sur le point de se rompre. [2.415 #5273]

Proverb 54Lanjan’ amboa : atahorana ny vavany hanaikitra, atahorana ny vodiny handoto. [1.147 #L29]

Proverb 55Lanja volan' Ibemahatsindry : ny tsy fenon' ny mizana fenoin' ny vava. [2.558 #1727, 2.653, 2.415]
French translationPeser l' argent à la manière de Bemahatsindry : ce qui manque à la balance on le complète par la bouche. [2.415 #4386]
French interpretationFort en gueule. [2.415 #4386]

Proverb 56Lasan-ko vavany fotsiny toy ny haron-tabebaka. [2.558 #1748]
Lasan-ko vavany, tahaka ny haron-tabebaka. [2.653 #1341]
Lasan-ko vavany toa haron-tabebaka. [2.165 #1369, 2.974 #198, 1.1]
Lasan-ko vavany toy ny haron-tabebaka. [2.165 #803]
Malagasy interpretationEnti-milaza zavatra izay anarany fotsiny no toy izao sy toy izao fa tsy arakaraka izany ny tena izy. [1.1]
Ilazana ny olona be vava na miseho ho zavatra ivelany fotsiny, nefa tsy misy lanjany manahoana. [1.1]
French translationEtre tout ouverture, comme un panier percé (ou très large). [2.974 #198]
Il n' a que de la blague (litt. bouche aussi ouverte) comme une corbeille plate et large (donc, à grande ouverture mais très peu profonde). [2.165]
Il n' a que la blague (litt. bouche ou aussi, ouverture) comme une corbeille plate et large (donc, à grande ouverture, mais très peu profonde). [2.165]

Proverb 57Lehilahy noranitana hamory ny fari-bavan' Andrianampoinimerina. [2.415 #427]
French translationSi les officiers et les soldats sont élevés en dignité, c' est pour exécuter les décisions et réaliser les volontés du roi Andrianampoinimerina. [2.415 #427]

Proverb 58Lelan' omby: mankao am-bava, mahay; mankao an' orona, mahay. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona mahay milaza tsara sy mahay milaza ratsy ny hafa. [1.1]

Proverb 59Levenan’ ny malahelo: voahevi-bava, fa tsy lasan-karena. [2.415 #5854, 2.653 #1367]
Levenan' ny malahelo : voalevim-bava, fa tsy voa-levin-karena. [2.558]
French translationFunérailles de pauvres : la bouche propose, mais l' argent ne suit pas. [2.415 #5854]
French interpretationSe disait des désirs auxquels ne répond pas la réalité. [2.415 #5854]

Proverb 60Lohan' omby notanehina tamin' ny afon-tain' omby, ka mba masaky ny nalain' ny vavany ihany. [2.415]
Loha-omby notanehin-taikomby : masaky ny noraofin' ny lelany. [2.415]
Loha omby notenehin-taikomby: masaky ny noraofin’ ny lelany. [2.558 #125, 2.653 #1370]
French translationTête de boeuf cuite sur un feu de bouse de boeuf : elle cuit avec ce que sa bouche a pris elle-même à terre. [2.415]
French interpretationOn est puni par où on a péché. [2.415 #2704]

Proverb 61Mahay roa hoatry ny lelan' omby : sady ho ao am-bavany no ho ao an' orony. [2.415 #5001]
Mahay roa ohatra ny lelan’ omby, sady ho ao am-bavany no ho ao an-orony. [2.653]
Mahay roa ohatra ny lelan' omby : sady ho ao am-bava no ho ao an' orona. [2.558]
French translationCelui qui est double et sait se faufiler dans les deux partis est comme la langue du boeuf qui sert pour la bouche et pour le nez. [2.415]

Proverb 62Mahalava vava. [2.415 #6362]
French translationC' est un têtu qui fait toujours crier après lui. [2.415 #6362]

Proverb 63Mahandro vary tsaitsainy : ao am-bava mifantina akotry. [2.558 #1853]
Mahandro vary tsaitsainy : ao am-bava vao mifantina akotry. [2.415 #4514, 2.653 #1406]
Toto vary maizina, ka ao am-bava no mifantina akotry. [2.558 #287]
French translationFaire cuire du riz à demi-décortiqué : c' est dans la bouche qu' on est obligé de séparer les grains en cosse, des autres. [2.415 #4514]
French interpretationSe disait d' un travail fait vite et mal. [2.415 #4514]

Proverb 64Mahasosotra ohatra ny malahelo misambo-bary : maka mitady ny avo loha, manatitra manao safo vava. [2.558]
Mahasosotra, ohatra ny malahelo misambo-bary : raha vao maka, mitady avo loha ; nony manatitra, manao safo vava. [2.653]

Proverb 65Mahita anay votsa vava ka mitati-kabary isan' andro. [2.558 #1885]

Proverb 66Maizim-bava vilany. [2.415 #6553]
French translationLe soir, lorsque le soleil n' éclaire plus l' ouverture des marmites : entre cinq heures et demie et six heures et demie du soir. [2.415 #6553]

Proverb 67Malahelo latsa-kota, ka ny efa ao am-bava aza mivoaka. [2.558 #130]

Proverb 68Malahelo miantsena; ka ny totohondry no arapaka. [2.558 #1917]
Malahelo miantsena: ny totohondry no arapaka. [2.653]
Malahelo miantsena: ny totohondry no asesika am-bava. [2.415 #2516, 2.653]
Malahelo miantsena : ny totohondry no asesika arapaka. [2.415 #2516]
Malahelo miantsena: totohondry no asesika am-bava. [2.165 #1449]
French translationPauvre qui va au marché : c' est le poing qu' il s' enfonce dans la bouche, car il ne peut rien acheter. [2.415 #2516]
Un pauvre allant au marché: il ne peut que se fourrer le poing dans la bouche. [2.165]
French interpretationDésespoir des pauvres. [2.415 #2516]
En signe détonnement et de regret. [2.165]

Proverb 69Maloiloim-pihavanana va hianao? [2.165 #170]
Maloiloim-pihavanana va hianao, no mamoaka teny ratsy aman-kavana. [2.415 #4870, 2.653 #1463]
Maloiloim-pihavanana ve hianao no mamoaka vava ratsy aman-kavana? [2.558 #1937]
French translationEn avez-vous assez de l' amitié? [2.165]
Vous êtes donc dégoûté de votre parenté que vous la dénigrez ! [2.415 #4870]
French interpretationSe disait de ceux qui parlaient mal de leurs parents, amis ou associés. [2.415 #4870]

Proverb 70Mamona vava ala. [2.415 #5449]
French translationEmpêcher d' entrer dans la forêt. [2.415 #5449]
French interpretationDétruire ou empêcher un bien jusque dans sa source. [2.415 #5449]

Proverb 71Manalasala toa vavan' ondrindrano : mitsotra toa lanton-tsandriny, mikainkona toa molo-bavany. [2.558]
Misalasala, toa vavan' ondrindrano : mitsotra, toa lanton-tsandriny; mikainkona, toa molo-bavany. [2.415 #5814, 2.653 #1826]
French translationNi l' un ni l' autre, comme les mandibules de la nymphe de libellule : quand elles sont étendues, on dirait des avant-bras ; quand elles sont contractées, on dirait le rebord des lèvres. [2.415 #5814]

Proverb 72Mananatra zaza tsy nateraka mahabe foto-tsofina. [2.653, 2.415]
Maniraka andevo tsy nohinary, mahabe foto-tsofina. [2.415 #566, 2.653]
Maniraka ny zaza tsy nateraka, ka mahabe vavorona. [2.415 #922, 2.653 #1618]
Maniraka zaza tsy nateraka, ka mahavizam-bava. [2.558 #2111]
Zanaka tsy nateraka, mahabe vavorona. [2.165 #1874, 2.415 #953]
French translationDes enfants qui ne sont pas à vous dilatent les narines, c.à.d. vous mettent en colère. [2.165]
Des enfants qu' on n' a pas engendrés vous agrandissent les narines. [2.415]
Envoyer au travail ou en commission un enfant qu' on n' a pas mis au monde, cela fait élargir les narines. [2.415 #922]
Envoyer travailler un esclave dont on n' est pas le maître, cela fait gonfler le dessous des oreilles. [2.415 #566]
Réprimander un enfant d' un autre lit, c' est se gonfler le cou et s' égosiller : il n' écoute pas. [2.415 #973]
French interpretationIls font mettre en colère. [2.415 #953]
Les esclaves n' obéissent qu' à leur maître et il faut crier après eux pour les faire travailler. [2.415 #566]
Les rapports entre les marâtres et les enfants sont difficiles et les marâtres s'égosillent à crier après les enfants pour les faire travailler ; ce proverbe se disait des rapports entre les maîtres et les subordonnés. [2.415 #922]
Se disait de la difficulté de commander aux enfants des autres. [2.415 #973]

Proverb 73Manao filohan’ Idrako: ny mitranga, am-bavako avokoa. [2.558 #1992, 2.653 #1535]

Proverb 74Manao vavan' ny maty an-drano, nony afa-doza lasa nitsaitsaika. [2.558 #2021]

Proverb 75Manasa ny be kibo, ka ny vary no lany ; mananatra ny adala, ka ny vava no vizana. [2.165 #1595, 2.415 #6474, 2.558 #137]
French translationInvitez un grand mangeur, et il vous consommera tout votre riz; reprenez un sot, et vous vous fatiguerez la bouche. [2.165 #1595]
Si on invite un gros mangeur, il mange beaucoup de riz, si on reprend un sot, on se fatigue la bouche. [2.415 #6474]

Proverb 76Mandany zara ny sasany ka manao kobaka am-bava. [2.558 #2053]

Proverb 77Mandray tsy mahazo menatry ny tanana, mitsaha-tsy voky menatry ny vava. [2.558]
Mandray tsy mahazo, menatry ny tanana; mitsako tsy voky, menatry ny vava. [2.415 #6451, 2.653 #1594]
French translationCelui qui tend la main sans recevoir, est tout confus à cause de sa main ; celui qui mâche et n' est point rassasié, est tout confus à cause de sa bouche. [2.415 #6451]
French interpretationLa honte vient à la suite d'un projet qui n' a pas réussi. [2.415 #6451]

Proverb 78Maniraka andevo tsy noharina ka mahavizam-bava. [2.165 #1554]
French translationEnvoyer un esclave qui n' est pas à soi, c' est parler pour rien. [2.165]
French interpretationParce qu' il refuse de travailler pour d' autres que son propre maître. [2.165]

Proverb 79Manoakoaka ny vava, meloka ny fihotana : ny kibo tsy misy, ny fo miharana ; ny avy nihinana tsy mitretreka. [1.147 #M37]

Proverb 80Mate am-bavañe ka ana-pano. [1.68]
French translationBouche toujours ouverte comme la petite tortue de mer. [1.68]

Proverb 81Mavesa-bava. [2.415 #3588]
French translation [2.415 #3588]

Proverb 82Mavo vava ka valañe niketseha kabaro. [1.68]
French translationMauvaise bouche comme la marmite à qui on fait cuire des pois du Cap. [1.68]

Proverb 83Miaramila kely ray : vava no enti-manompo. [2.653 #1730, 2.415, 2.558]
French translationSoldats chétifs : ce n' est que par la parole qu' ils servent le souverain. [2.415 #440]
French interpretationSe disait de ceux qui circonvenaient les chefs pour obtenir des exemptions. [2.415 #440]

Proverb 84Mifehy vava. [2.415 #2531]
French translationCeux qui n' ont pas de quoi manger se lient la bouche. [2.415 #2531]

Proverb 85Mihalohalo toa voanjo am-bavan' antitra : tsy midina ho tohan' aina, tsy mitsipika ho an' ny akoho. [2.558]

Proverb 86Mihoa-bava. [2.415 #4772]
French translationL' insolent dépasse la mesure de la bouche. [2.415 #4772]

Proverb 87Milomano miorika, ka manabe vava ny ony. [2.653 #1791, 2.165]
Milomano miorika ka manabe vavarano. [2.558 #2347]
Milomano mivalana ka manabe vava ny ony. [2.653 #1792, 2.165]
French translationNager en descendant (ou en remontant) le courant agrandit la rivière. [2.165]
French interpretationOrdinairement on traverse une rivière en allant seulement d' un bord à l' autre. [2.165]

Proverb 88Misarom-bava tsy mitafy hoatry ny sinibe. [2.415 #6456]
Misarom-bava tsy mitafy, ohatra ny sinibe. [2.653, 2.558]
French translationSe couvrir la bouche de confusion, tout en laissant le corps nu, comme la grande cruche. [2.415 #6456]
French interpretationAllusion à l' ouverture de la cruche, qu'on ferme pour empêcher les mouches et la poussière d' entrer. [2.415 #6456]

Proverb 89Mitabataba hoatry ny voanjo am-bavan' antitra. [2.415 #1839]
Mitabataba, ohatra ny voanjo am-bavan’ antitra. [2.653]
French translationTumultueux comme les arachides dans la bouche d' un vieillard édenté : il les tourne et retourne sans pouvoir les mâcher. [2.415 #1839]
French interpretationSe disait des gens remuants, agités. [2.415 #1839]

Proverb 90Mitatatra am-pasika, ka manabe vava ny ony. [2.165 #1695, 2.415 #2630, 2.653 #1863]
Mitatatra am-pasika ka manabe vavarano. [2.558 #2446]
French translationCreuser des canaux dans le sable, c' est provoquer la rivière, car le sable creusé s' écroulera. [2.415 #2630]
Creuser une rigole (ou un canal) dans le sable ne fait qu' agrandir le fleuve. [2.165 #1695]
French interpretationSe disait des gens qui, au lieu de calmer les malheurs d' autrui, les augmentent. [2.415 #2630]

Proverb 91Mivezivezy, tahaka ny tsaramaso am-bavan’ antitra. [2.653 #1919]
Mivezivezy tahaka ny voanjo am-bavan' antitra fa sady tsy malemin' ny rora no tsy toron' ny akanjo-nify. [2.558 #2520]
Mivezivezy tahaky ny tsaramaso am-bavan' antitra. [2.415 #1841]
French translationAller et venir comme les haricots dans la bouche d'un vieillard qui n' a plus de dents. [2.415 #1841]
French interpretationSe disait des gens tumultueux, de ceux qui allaient et venaient, donnaient ordres sur ordres. [2.415 #1841]

Proverb 92Mizana tsindrian' ila, fitondrana tsy mitovy, mankarary am-bava fo. [2.558 #2530]

Proverb 93Moana no tezitra ka sady mikapakapa ny tanana no midiridiry ny maso ary ny vava mikiakiaka dia manginy ihany. [2.558]

Proverb 94Mpitrosa tsy manary harena : ny vava no enti-manilika. [2.558 #2631, 2.653]

Proverb 95Ny alain' ny vavany maningotra ny tenany, ary ny alain' ny lelany maningotra ny lohany. [2.653 #2142, 2.558]

Proverb 96Ny be kibo mahalany hanina; ny mahery miantsena maharovi-damba ; ny mafy sofina mahabe vava. [2.415 #1676, 2.653 #2190, 2.558]
French translationUn gros ventre épuise les provisions, de fréquentes visites au marché usent le lamba, des oreilles dures élargissent les bouches. [2.415 #1676]

Proverb 97Nidiran-doza nifanosehana fa vokatr' ovy vao vilam-bava. [2.558]
Nidiran-doza nifanosehana : vokatra ovy vao vilam-bava. [2.415 #2541, 2.653 #2101]
Nidiran-doza ny Ifanosehana, vokatra ovy vao vilam-bava. [2.165]
French translationLe malheur a frappé les gens d' Ifanosehana: quand leurs patates sont mûres ils ont la bouche tout de travers. [2.165]
Malheureux rejeté de porte en porte : il a la bouche de travers à force d' être affamé, et cela à l' époque où l' on est en pleine récolte de tubercules de songes. [2.415]
French interpretationCette fâcheuse déformation vient des patates qu' il mangent comme des gloutons. [2.165]

Proverb 98Ny fo no ho tezitra, ny sofina no mandre teny ratsy. [2.653 #2239]
Ny fo no tezitra, dia ny sofina no nandre vava ratsy. [2.558 #3011]

Proverb 99Ny hanina zaraina mora lany; ny raharaha zaraina mora vita ; ny sakafo lany mahatsara vava. [2.653 #2249]
Ny hanin-jarai-mora lany, ny entan-jarai-mora zaka, ny sakafo lany mahatsara vava! [2.558 #3029]
Ny hani-zarai-mora lany ; ny raharaha-zarai-mora vita. [2.974 #15]
French translationUn repas pris en commun est vite achevé; une besogne mise en commun est vite accomplie. [2.974 #15]

Proverb 100Ny kibo no be eritreri-dratsy, ka ny vava no mahazo loza. [2.165 #121, 2.558 #3047, 2.653 #2282]
French translationC' est du cœur que viennent les mauvaises pensées, mais c' est la bouche qui reçoit les reproches. [2.165]

Proverb 101Ny lambolamboin' ny vava tsy araka ny tanana. [2.558]

Proverb 102Ny mangataka am-bava leo ihany, fa ny mangata-maso no tsy tanty. [2.165 #2240, 2.415 #5124, 2.653]
Ny mangataka am-bava leo ihany, fa ny mangata-maso no tsy toha. [2.558 #3113]
French translationDemander en paroles n' est pas terrible, mais mendier (approbation ou compliments) du regard (et ne rien obtenir!) est insupportable. [2.165 #2240]
On peut résister à celui qui demande en paroles ; on ne résiste pas à celui qui demande avec les yeux. [2.415 #5124]
French interpretationSe disait de la passion. [2.415 #5124]

Proverb 103Ny omby singorana amy ny tongony, ny olona singorana amy ny vavany. [2.653 #2379]
Ny omby singorana amin' ny tandrony, fa ny olona singorana amin' ny vavany. [2.558 #3196]
Ny omby singorana amin’ ny tongony, ny olona singorana amin' ny vavany. [2.974 #201]
French translationLe bœuf se saisit (avec le nœud coulant) par les pattes (et les cornes), l’homme, par la bouche (les paroles). [2.974 #201]

Proverb 104Ny papelika no maro vava dia mitana ny hafatry ny Ntaolo. [2.558 #3208]
Ny papelika no maro vava, mitana ny hafatry ny ntaolo. [2.165 #68, 2.415 #331, 2.653 #2390]
French translationSi la caille babille tant, c' est quelle rapporte les paroles ou recommandations des ancêtres. [2.165 #68]
Si les cailles ont de la renommée, c' est quelles gardent toutes les recommandations des ancêtres. [2.415 #331]
French interpretationSe disait des bavards, par plaisanterie. [2.415 #331]

Proverb 105Ny tana-manao tsy mahaleo ny vava homana. [2.653 #2426, 2.558]

Proverb 106Ny teny ratsy : adidy, ny vava soa : sakafo. [1.1 #23, 2.558 #3283, 2.653 #2445]
Vava soa sakafo ; teny ratsy adidy. [2.653 #3642, 2.974 #209]
Malagasy interpretationNy teny mora mahatsara fihavanana fa ny vava ratsy kosa itondrana heloka ka maharatsy fihavanana. [1.1 #23]
French translationDe bonnes paroles valent un repas ; les mauvaises paroles sont une responsabilité. [2.974 #209]

Proverb 107Ny vao mihalohalo ao an-tendany aza fantatra, ka indrindra fa ny tenenin' ny vavany. [2.558 #3356]
Ny vao mihalohalo ao an-tratrany aza fantatra, ka indrindra fa ny efa aloaky ny vavany. [2.653 #2467]

Proverb 108Ny vavan' olona, aok' izany. [2.415 #4888]
French translationLes cancans, on n' en finit pas. [2.415 #4888]

Proverb 109Ny vava tapaka, fa tsy namana. [2.415 #4556, 2.653 #2470]
French translationLa bouche est une partie de nous-même, mais ce n'est pas une compagne et amie. [2.415 #4556]
French interpretationJeu de mots sur tapaka et namana, deux mots qui se disent des amis. La bouche est inséparable, mais à charge : il faut la nourrir. [2.415 #4556]

Proverb 110Ny vava toy ny voro-damba, ka mitsiaka etsy, mitsiaka eroa. [2.165]
Ny vava toy ny voro-damba: mitsiaka etsy, mitsiaka eroa. [2.653 #2471]
French translationLa bouche est pareille à un chiffon, elle se déchire de ci et se déchire de là. [2.165]
French interpretationElle se trompe toujours. [2.165]

Proverb 111Ny vava tsy ambina no ahitan-doza. [2.974 #205]
French translationUne langue mal surveillée porte malheur. [2.974 #205]

Proverb 112Ny vava tsy ambina no ahitan-doza; ny tongo-dava no ahitan-kanina. [2.653]
Vava tsy ambina hahitan-doza, ary tongo-dava hahitan-kanina. [2.415 #4847]
French translationBouche mal gardée trouvera malheur, pieds longs trouveront des vivres. [2.415 #4847]
French interpretationLe sens est que les coups de langue souvent coûtent cher, mais que le travail et le commerce font vivre. [2.415 #4847]

Proverb 113Ny vola tahaky ny vato sy ny vy, koa tsy mba miteraka, fa ny vava no mampiteraka azy sy ny teny fanekena. [2.415 #2232]
French translationL' argent est comme la pierre et le fer, il ne produit pas ; c' est la bouche, ce sont les paroles du contrat qui lui font produire des intérêts. [2.415 #2232]
French interpretationFormule de prêt à intérêt. [2.415 #2232]

Proverb 114Nomen' ny am-bava tsy ratsy, ka ny ao an-trano asian-dratsy. [2.415 #1321]
Nomen' ny am-bava tsy ratsy, ka ny ao an-trano no asian-dratsy. [2.165 #492]
French translationMaltraiter sa propre femme en entendant parler en bien d' une autre. [2.165 #492]
On a entendu dire du bien d' une autre femme, et on maltraite la sienne. [2.415 #1321]

Proverb 115Ombalahy lafon' ny feony. [1.1]
Ombalahy lafon' ny vavany. [1.1]
Ombalahy tsara feo : lafon' ny vavany ihany. [2.415 #6031]
Ombilahy tsara feo ka ny vavany ihany no mahalafo azy. [2.558 #3420]
Ombilahy tsara feo, ka ny vavany no mahalafo azy. [2.165]
Ombilahy tsara feo : lafon’ ny vavany ihany. [2.653]
Malagasy interpretationNy tanjaky ny omby no mazàna jeren' ny mpampiady omby raha mividy omby izy, fa tsy ny fitrenany akory; koa itý ohabolana H.S., dia enti-milaza ny olona izay zavatra tsy dia manao ahoana loatra no mampisy vidiny azy. [1.1]
French translationC' est comme un taureau lâche au combat, mais qui beugle bien : il n'est bien vendu qu' à cause de son gosier. [2.415 #6031]
Un taureau qui a une bonne voix; c' est sa voix (litt. sa bouche) qui le fera vendre. [2.165 #1194]
French interpretationSe disait des fanfarons sans mérite. [2.415 #6031]

Proverb 116Ombalahy tanimanga: mitrena soloan' ny vava, misoitra soloan' ny tanana. [2.558]

Proverb 117Rafotsibe mifia pary : natao hahamamy ny vava, kanjo kosa vao mainka mampiempaka ny akanjo-nify. [2.415]
Rafotsibe mifia-pary : natao hahamandomando ny tenda, kanjo kosa vao mainka mampiempaka ny akanjo-nify. [2.415]
Rafotsibe nifia-pary: natao hahamando ny tenda (hahamamy ny vava), kanjo nampiempaka ny akanjo-nify. [2.653 #2621]
Rafotsibe nifia-pary : natao hahamando ny tenda, kanjo nampiempaka ny akanjo-nify. [2.558 #3527]
French translationVieille qui mâche une canne à sucre : elle voulait s' humecter et s' adoucir le gosier et voilà qu' elle s'écorche les gencives. [2.415 #1903]
French interpretationOn trouve la peine là où l' on cherchait le plaisir. [2.415 #1903]

Proverb 118Raha avy ny loza ny patsa iray tsy omby vava. [2.558 #3556]
Raha avy ny loza, ny patsa iray tsy omby vava, ny tain’ akoho mahatafintohina. [2.415 #2655, 2.653 #2641]
Raha avy ny loza, patsa iray tsy omby vava, ny tain' akoho mahata-fintohina. [2.165]
French translationQuand le malheur est là, une chevrette est trop grande pour la bouche, et un excrément de poulet vous fait tomber. [2.165]
Quand vient l'adversité, une chevrette est trop grande pour la bouche, et une fiente de poule fait trébucher. [2.415 #2655]
French interpretationDans le malheur, rien ne réussit et on appréhende tout ; le chagrin ferme la bouche et rend faible. [2.415 #2655]

Proverb 119Raha foin' ny vava tsy misy raorao, fa hany raoraon' izany dia ny lainga. [2.558 #3565]
Raha foin’ ny vava, tsy misy raorao; fa hany raoraon’ izany lainga. [2.653 #2648]
Raha foin' ny vava, tsy misy raorao; fa hany raoraon' izany ny lainga. [2.165 #558]
French translationQuand la bouche le dit, il n' y a pas de rugosités (c' est-à-dire il semble que tout est vrai); mais il s' y trouve des mensonges et ce sont là les rugosités. [2.165]

Proverb 120Raha lany ny mamy ao anatin' ny vilany, dia ahohoky ny olona izy ka ny vavany kosa indray no ataony ambany. [2.415]

Proverb 121Raha mamazivazy ahy hianao, dia ataoko toy ny fametraka siny, ka ny vavany no ataoko ambany. [2.653 #2683]

Proverb 122Raha mandrivotra avy andrefana ny andro, hoy ny adala: manjaira sonina, fa ho avy ny valala. Hoy kosa ny anganongano: tampeno ny vava, fa tonga ny aretina. [2.165]

Proverb 123Raha revom-potaka, ny rano no manala ; raha revon-teny, ny vava no manala ; raha revon' alahelo, ny havana no itarainana. [2.415 #4814]
Raha revom-potaka, ny rano no manasa ; raha revom-bava, ny harena no manala. [2.415 #4815]
Raha revom-potaka, rano no manadio azy, raha revon-kabary, ny vava no manala azy, raha revon' alahelo, ny havana no itarainana. [2.558 #3649]
Raha revom-potaka, rano no manala ; raha revon-teny, ny vava no manala ; raha revon’ alahelo, ny havana no itarainana. [2.653 #2709, 2.974 #379]
Raha revom-potaka, rano no manala; raha revon-teny, vava no manala; raha revon' alahelo, ny havana no itarainana. [2.165]
Raha revom-potaka, rano no manasa; raha revon-teny, vava no manala; raha revon' alahelo, havana no itarainana. [1.1]
Malagasy interpretationFitenenana somary ohabolana enti-milaza fotokevitra iray, dia ny hoe: raha misy mahavoa ny tena dia any amin' ny havana no idodododoana. [1.1]
French translationC’est l’eau qui vous lave de la boue; c’est la réplique qui nous venge des mauvaises langues ; ce sont les parents qui sont le refuge dans l’affliction. [2.974 #379]
Quand on est couvert de boue, on se lave avec de l' eau; quand on s' est attiré des difficultés par son langage, on s' en tire avec des paroles; et quand on est dans la peine (ou le chagrin), c' est à ses amis (ou parents) qu' on s' adresse. [2.165]
Quand on est plein de boue, on se lave avec de l' eau ; quand on s' est mis dans l' embarras par ses paroles, on s' en tire avec des excuses ; quand on est dans le chagrin on se console en racontant ses peines à ses parents. [2.415 #4814]
Si on s' est couvert de boue, on s' en débarrasse avec de l' eau ; si on s' est mis dans l' embarras par son langage, on s' en tire avec de l' argent. [2.415 #4815]

Proverb 124Raha tsy hety ny atao, ny tain’ akoho aza maha-tafintohina, ny patsa iray tsy omby vava ; ary raha hety kosa ny atao, ny saobakaka aza mampidi-dranon-ketsa, ny hazo tandrano mody andevolahy. [2.415 #2239, 2.653 #2719]
Raha tsy mety ny atao, tain' akoho aza manatintohina, ny patsa iray tsy omby vava, ary raha mety kosa ny atao, ny saobakaka aza mampidin-dranon-ketsa. [2.558]
French translationSi l' entreprise ne doit pas réussir, une fiente de poule suffit pour faire trébucher et une chevrette est trop grosse pour la bouche ; si au contraire, elle doit réussir il suffit d' un crapaud pour arroser les pépinières de riz et une souche d' arbre retirée des rizières se change en esclave. [2.415 #2239]
French interpretationUn rien suffit lorsque la destinée est de réussir. [2.415 #2239]

Proverb 125Rano tsy hinomina, tsy anasam-bava. [2.165]
Rano tsy hinomina tsy ihomokomohana. [1.147 #R32]
Malagasy interpretationRano tsy fisotro, tsy anontsanam-bava. [2.165]

Proverb 126Santatra am-bava rano fa ny manetsa be mbola ho avy. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa mbola kely sy tsotsotra ny vita amin' izao fotoana izao (asa na lanonana na zavatra hafa), fa mampanantena fa ny any aoriana mbola ho be sy tsara lavitra. [1.1]

Proverb 127Saro-bary an-tsotro ka samy miady fo izay ho any am-bavany. [2.558]
Saro-bary an-tsotro : samy miady fo izay ho am-bavany. [2.415 #4591, 2.653]
French translationOn partage difficilement le riz qu' on a dans sa cuiller : chacun fait des efforts pour le faire entrer dans sa bouche. [2.415 #4591]
French interpretationAnalogue au français : retirer la bouchée de sa bouche. [2.415 #4591]

Proverb 128Sikidin-dRatsiambara : ny vava mandambolambo no androatokom-pahaizana. [2.558 #3882]

Proverb 129Singam-bolo : am-bava singotry ny lela, voatelina singotry ny tsinay. [2.558 #3891]

Proverb 130Singotry ny vava ihany ohatra ny samoim-boatavo. [2.558]

Proverb 131Sirasira sakarivo am-bavanao. [2.415]
French translationQue ta bouche ne manque jamais ni de sel ni de gingembre. [2.415]
French interpretationSouhait fait par la mère à son petit enfant qui bâille. [2.415 #4159]

Proverb 132Sokina mita rano ka tsy maha-lehibe vava mamba. [2.558 #3921]

Proverb 133Tahaka ny vorombazaha: mitsilany lisaka ny tongony, raha miankohoka fisaka ny vavany. [2.558]
Tahaka ny vorombazaha: raha mitsilany, fisaka ny tongony; miankohoka, fisaka ny vavany. [2.653 #2968]
Tahaky ny vorombazaha : raha mitsilany, fisaka ny tongony ; miankohoka, fisaka ny vavany. [2.415 #794]
French translationC' est comme le canard : quand il est couché sur le dos, il a les pattes plates, quand il est couché sur le ventre, il a le bec plat. [2.415 #794]
French interpretationSe disait des supplications des petits qui demandaient pardon. [2.415 #794]

Proverb 134Tay be am-bavan' ny mpamosavy. [2.415 #171]
French translationQue les ordures soient dans la bouche du sorcier. [2.415 #171]
French interpretationOn se servait de cette expression comme excuse lorsqu' on voulait dire des choses grossières. [2.415 #171]

Proverb 135Tain' omby nahandroana ny lelany, ka masaky ny firaokan' ny vavany. [2.558 #3996]
Tain’ omby nandrahoana ny lelany, ka masaky ny finaokan’ ny vavany. [2.653 #2976]
Tain' omby nandrahoana ny lelany, ka masaky ny firaokan' ny vavany. [2.415]
French translationLangue de boeuf qu' on fait cuire avec un feu de bouse : ce qu' a pris sa bouche, sert à la faire cuire. [2.415]
French interpretationSe disait des gens pris par leurs propres paroles. [2.415 #6250]

Proverb 136Tana-mpamono, mpanambitamby ; vava mpitezitra, mpamalifaly. [2.415 #6438, 2.558 #260, 2.653 #2996]
Tanana mpamono mpanambitamby; vava mpitezitra mpamalifaly. [2.165]
French translationLa main habituée à frapper fait aussi des caresses; la bouche qui peut être en colère sait aussi rendre joyeux. [2.165]
La main qui a frappé caresse, la bouche qui s' est mise en colère console. [2.415 #6438]
French interpretationLes parents et les chefs doivent punir les fautes, mais aussi récompenser. [2.415 #6438]

Proverb 137Tandremo ny vava, fa ny vava no efitra. [2.415 #4818]
French translationFaites attention à vos paroles, car c' est la bouche qui lie. [2.415 #4818]
French interpretationResponsabilité des paroles. [2.415 #4818]

Proverb 138Tanora mievina am-paty : sady tsy homba no miharatsy vava. [2.653 #3018]

Proverb 139Tantazam-bava izy. [2.415 #2824]
French translationCelui qui est à l' agonie, on lui soutient la bouche. [2.415 #2824]
French interpretationC' était la coutume. [2.415 #2824]

Proverb 140Tantely tapa-bata ka ny fo no mameno azy. [1.1]
Tantely tapa-bata, ka ny vava no mameno. [2.415 #4821]
Tantely tapa-bata, ka ny vava no mameno azy. [2.558 #4102, 2.165]
Tantely tapa-bata: ny vava no enti-mameno azy. [2.653 #3034, 2.974 #73]
Tintely tapa-bata : vava mameno. [1.147 #T70]
Malagasy interpretationEnti-miala tsiny raha kely tsy arakaraka ny fitiavana ny fanomezana atao. [1.1]
French translationBoîte à moitié remplie de miel : c’est à la bouche à la rendre pleine. [2.974 #73]
Du miel ne remplissant que la moitié d' une boîte, des belles paroles remplissent le reste. [2.165]
Une demi-mesure de miel : la bouche supplée à ce qui manque. [2.415 #4821]
French interpretationC. à. d. que quand on n' a pas fait tout ce qu' on aurait dû, on s' en tire par des paroles, des excuses ou des promesses. [2.165]
La manière de donner supplée à ce qui manque au cadeau. [2.415 #4821]

Proverb 141Tataro be vava, soy lava molotra : 'zay an-jom-bava ka hanina. [1.147 #T32]

Proverb 142Tavin-kena am-bavan' antitra, ka lasa tsy antonon-tonony (mbola tsy re ny tsirony). [2.558 #4115]
Tavin-kena am-bavan' antitra : lasa tsy antonontonony. [2.415 #1865, 2.653 #3049]
French translationGraisse de viande dans la bouche d' un vieillard : elle est partie avant le temps. [2.415 #1865]
French interpretationPlaisanterie sur les édentés. [2.415 #1865]

Proverb 143Tety am-bava: na tsy tiana aza lelafina ihany. [2.653]

Proverb 144Tohatr' akoho : ny vavany no amantarana azy. [2.558 #4148, 2.653 #3105]

Proverb 145Toy ilay mihinana ontsy, ka am-bava homana, am-po mieritreritra. [2.165 #1159]
Toy ilay nihinana ontsy, ka am-bava homana am-po mieritreritra. [2.558 #4243]
French translationSemblable à celui qui mange une banane (volée?): la bouche l' avale, mais le cœur a des doutes. [2.165]

Proverb 146Toy ny andevolahy miandry faty : izay mahery vava ihany no amboninjato. [2.415 #593, 2.653]
Toy ny andevolahy miandry faty, ka izay mahery vava no lohany. [2.165]
Toy ny ankizilahy miandry faty, ka izay be vava no lohany. [2.558 #4262]
French translationEsclaves qui veillent un mort : le plus fort en bouche est centenier. [2.415 #593]
Semblables aux esclaves veillant un mort: c' est celui qui parle le plus qui est considéré comme chef. [2.165]
French interpretationLes braillards l'emportent. [2.415 #593]
Parce que chez les esclaves il n' y avait ni organisation ni hiérarchie. [2.165]

Proverb 147Toy ny foza : mana-maso, manam-bava, manan-tanana, fa tsy manam-bozona. [2.558]

Proverb 148Toy ny hety: manam-bava, fa tsy misy kibo hasiana. [2.653 #3199]
Toy ny hety : manam-bava ihany, fa tsy manan-kibo hasiana. [2.558 #4288]

Proverb 149Toy ny trano vaky vovonana ka mitondra teny mivoaka. [2.165 #551, 2.653 #3242, 1.1]
Toy ny trano vaky vovonana : ka mitondra teny mivoaka ary ny mitete ambiny ihany. [2.558 #4345]
Malagasy interpretationIlazana izay tsy mahatam-bava ka milazalaza any ivelany izay tsy tokony ho fantatry ny olona. [1.1]
French translationSemblable à une maison ouverte par le faîte et qui laisse échapper les paroles (dites à l' intérieur). [2.165]

Proverb 150Tombotay am-bava, botsy an’ orona : izay tiana lilafina. [1.147 #T99]

Proverb 151Tongotry ny afo, ny rivotra ; vavan' ny adala, ny hendry. [2.653 #3130, 2.974 #64]
French translationC’est le vent qui emporte la flamme; c’est le sage qui parle pour l’insensé. [2.974 #64]

Proverb 152Toram-poana, tahaka an-drangahy Andriandambo, nolalovan' ny basin-dRabevitsika. [2.558 #270]
Toram-poana tahaka an-drangahy Andriandambo nolalovan' ny vava basin-dRabevitsika. [2.415 #5734, 2.653 #3146]
French translationDéfaillir pour un rien, comme monsieur Andriandambo près duquel a passé la gueule du fusil de Rabevitsika. [2.415]

Proverb 153Toto vary maizina : ao am-bava vao mifantina akatatra. [2.415 #3760, 2.653 #3154]
French translationQuand on pile le riz dans l' obscurité, c' est dans la bouche que se fera le triage des grains non décortiqués. [2.415 #3760]
French interpretationSe disait des travaux ébauchés, mal faits. [2.415 #3760]

Proverb 154Trafon-kena ome-mahery : am-bava homana, am-po mieritra. [2.653 #3263, 2.974 #333]
French translationBosse de bœuf offerte à un homme puissant : sa bouche en mange, mais son cœur réfléchit. [2.974 #333]

Proverb 155Tsara vava ka mahafa-kenatra, mahay mihatsaravelatsihy ka tsy hita kilema loatra. [2.558 #4414]

Proverb 156Tsy banga tsy rombina, ka no tia sarom-bava! [2.558 #288]
Tsy banga, tsy rombina, ka tia sarom-bava. [2.415 #6465, 2.653 #3342]
Tsy rombina, tsy banga, ka tia sarom-bava. [2.165 #1075]
French translationIl n' est ni édenté ni bec-de-lièvre, et il aime à se couvrir la bouche avec le lamba. [2.415 #6465]
N' avoir ni les lèvres crevassées ni de dents manquant, et pourtant se couvrir la bouche (avec le "lamba" ). Comme le font souvent les petits enfants. [2.165]
French interpretationC' est un fait propre à éveiller les soupçons. [2.165]
Se disait des gens timides et confus. [2.415 #6465]

Proverb 157Tsy leon-toaka am-bavan’ olona hianao, fa ny am-bavanao no mankaleo anao. [2.653 #3361]
Tsy leon-toaka am-bavan' olona hianao, fa ny am-bavanao no mankaleony anao. [2.558 #4507]

Proverb 158Tsy mety raha mahay vava tsy mahay vava harona. [2.415 #3624, 2.558 #4599, 2.653]
French translationIl ne convient pas de savoir parler et de ne pas savoir faire le rebord du panier. [2.415 #3624]
French interpretationCe proverbe est un jeu de mots sur la bouche et sur le rebord du panier qui en malgache se disent de la même façon ; il se disait des bavards qui se vantent et ne savent rien. [2.415 #3624]

Proverb 159Tsy mety raha tsara vava ririnina, toy ny voalobok’ Ambohidrano. [2.653 #3493]

Proverb 160Tsintsina mitondra sompanga: ny taona dia zina, fa ny kibo hasiana no tsy misy. [2.653 #3320]
Tsintsina mitondra sompanga : ny taona dia zina fa tsy omby ny kibo. [2.558 #4450]
Tsintsina mitondra sompanga : tongan' ny aina, fa tsy omby ny vava. [2.558 #4451]
Tsintsina nahazo sompanga: nahazo lehibe, fa tsy omby ny kibo. [2.415 #5880, 2.653 #3321]
Tsintsina nitondra sompanga : ny taona dia zina, fa ny kibo hasiana no tsy misy. [2.415 #2410]
Tsintsina nitondra sompanga : tongan' ny aina, fa tsy omby vava. [2.415 #5880, 2.653]
Tsintsina nitondra sompanga: tongan' ny ainy, fa tsy omby ny vavany. [2.165]
French translationPetit oiseau qui porte de grosses sauterelles : c' est un temps d' abondance, mais il n' a pas de ventre pour les mettre. [2.415 #2410]
Petit oiseau tsintsina qui a pris une grosse sauterelle sompanga il a pris une grosse proie, mais son ventre ne peut pas la contenir. [2.415 #5880]
Un "tsintsina" (petit oiseau) portant une "sompanga" (grosse sauterelle): il a été assez fort pour l' apporter, mais elle est trop grosse pour son bec. [2.165]
French interpretationAvoir des yeux plus gros que le ventre. [2.165]
Les yeux plus gros que le ventre. [2.415 #5880]

Proverb 161Tsintsina mitondra vonimbero, ka ny eran' ny vava no nentina. [2.558 #286]
Tsintsindahy mitondra vonimbero ka izay eran' ny vava no entina. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza olona manao fanomezana, araka ny fananany na izay mety ho vitany. [1.1]

Proverb 162Tsipika atim-patana, folaka an-davenona, zanaky ny mpitono ka ngerom-bava. [2.558 #4456]

Proverb 163Tsy soa tsy ratsy miendrik' androngo : atao tsara milongolingy vava, atao ratsy, be soratsoratra. [2.558 #4795]
Tsy soa tsy ratsy miendrik’ androngo: hatao tsara, longilongy vava; hatao ratsy, be soratsoratra. [2.415 #5835, 2.653 #3578]
French translationNi beau ni laid, comme l' extérieur d' un lézard : pour dire qu' il est beau, il a la bouche trop pointue ; mais pour dire qu' il est laid, il a cependant des bigarrures. [2.415 #5835]

Proverb 164Vady nahita tenda (toetra) ka sarotra hanasana vava. [2.558 #315]

Proverb 165Vakonim-bava maha-te-hijery, vakonin-tanana, ento mihodina any. [2.558]

Proverb 166Vava aman-kavana ka ny mahefa be no manenina. [2.558 #4898]

Proverb 167Vava diso tsy mba kabary, fa ny homana aza misy latsaka. [2.558 #4900]

Proverb 168Vava tsy ambina : amoizan' olon-tiana. [2.558 #4906]

Proverb 169Veliranom-borombazaha, ka izay mamadika aloha fisa-bava. [2.415 #4226, 2.165]
French translationSerment de canard : celui qui y manquera le premier aura le bec plat. [2.415 #4226]
Serment de canard, celui qui le trahira le premier aura le bec aplati. [2.165]

Proverb 170Vitsika nahazo valala: tonga ny entana, fa ny vava no tsy omby. [2.165 #637]
Vitsika nahazo valala : zakan' ny aina fa tsy omby ny vava. [2.558 #4957]
French translationDes fourmis qui ont pris une sauterelle; le butin est arrivé, mais la bouche est trop petite (pour le manger). [2.165]

Proverb 171Voafitaky ny vavany, ohatra ny tobo voajono. [2.653]
Voafitaky ny vavany ohatra ny toho voajono. [2.558]

Proverb 172Voatamenaka nohanim-boalavo, ka ratsy vava indray alina ihany. [2.558 #5000]
Voatavomenaka nohanim-boalavo: ratsy vava indray alina ihany. [2.653]

Proverb 173Voatavo an-doha voanjo : manan-doha fa tsy manam-bava. [2.415 #3630, 2.558 #4996, 2.653 #3710]
French translationCitrouilles au-dessus d' un champ d' arachides : elles ont des têtes mais pas de bouche pour en profiter. [2.415 #3630]
French interpretationSe disait des gens qui ne savaient pas parler. [2.415 #3630]

Proverb 174Voatavo tsy mifandraka : ny loha ananana, fa ny vava hamely tsy misy. [2.415 #1546, 2.653 #3713]
French translationCourges qui ne sont pas ouvertes avec un ciseau : elles ont une tête mais elles n' ont pas de bouche pour frapper. [2.415 #1546]
French interpretationSe disait des enfants qui n' ont pas atteint l'âge de raison, ou qui ne savent pas parler. [2.415 #1546]

Proverb 175Voatelina tsy satry, hoatry ny tavin-kena am-bavan' antitra. [2.415 #1870]
Voatelina tsy satry, ohatra ny tavin-kena am-bavan’ antitra. [2.653, 2.558]
French translationC' est avalé avant qu' il l' ait voulu, comme de la viande grasse dans la bouche d' un vieillard. [2.415 #1870]
French interpretationPlaisanterie sur les édentés, analogue à l' expression : n' en faire qu' une bouchée ; autre sens : fait à la hâte et malgré soi. [2.415 #1870]

Proverb 176Volom-bodin' akoho folaka : ny vava no manitsy. [2.415 #4849, 2.653 #3728]
Volom-bodin' akoholahy folaka, ka ny vava no enti-manitsy azy. [2.558 #5020]
French translationPlumes cassées de la queue d' une poule : c' est la bouche qui les redresse. [2.415 #4849]
French interpretationLes bonnes paroles arrangent les choses. [2.415 #4849]

Proverb 177Vorondreo milaza valalana : am-bavany izany dia izy se. [1.147 #V101]

Proverb 178Vovòn' alika tsy hery fa tahotra. [2.653, 2.165, 2.974, 1.1]
Vovòn' amboa, tsy hery fa aro-tena. [2.415]
Vovòn' amboa : tsy hery fa tahotra. [2.415, 2.558]
Malagasy interpretationEnti-milaza ireo tsy maty am-bavany nefa maivana ady. [1.1]
Entina milaza ireo be vava izay be feo fotsiny nefa kanosa tsy sahy miroso hifanandrina. [1.1]
French translationAboiement de chien: ce n'est pas courage mais peur. [2.974 #40]
Des aboiements de chien: ce n' est pas de la force, c' est de la peur. [2.165 #810]
French interpretationCeux qui ont le verbe haut, mais peu de courage, sont semblables au chien qui aboie non par force et courage, mais par peur et pour se sauver. [2.415 #6058]

Proverb 179Zato iray alinalina; arivo iray hetsihetsy. [2.653 #3766]
Zato iray alinalina, arivo iray hetsihetsy, mora lazaim-bava fa tsy araky ny tanana kiraina. [2.558]

Index