Index

Proverbs : vidy

Proverb 1Aza matahotra ny masony nefa te-hividy ny lohany. [2.558 #705]
Matahotra ny masony ka no te-hividy ny lohany. [2.558 #2165]
Nahoana no saro-tahotra ny masony, ka tia vidy ny lohany ? [2.415 #6013, 2.653 #2066]
Saro-tahotra ny masony ka te hividy ny lohany. [2.165 #1184, 1.1]
Saro-tahotry ny masony, ka te-hividy ny lohany. [2.415]
Saro-tahotry ny masony ka te-hividy ny lohany, manahy ny sofin-jaza ho lava, ka no miala liana amin' ny bitro ! [2.558 #3850]
Saro-tahotry ny masony, ka tia vidy ny lohany. [2.415]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona matahotra noho ny zavatra nataony ihany. [1.1]
French translationComment, ayant peur de l' oeil, prétendez-vous acheter la tête ? [2.415]
Il a peur des yeux du mouton, et il veut cependant en acheter la tête. [2.415 #3819]
Vous craignez les yeux et vous voudriez acheter toute la tête! [2.165 #1184]
French interpretationSe disait des fanfarons. [2.415 #6013]
Se disait des gens désireux d' une chose et qui ne se laissent pas arrêter par le danger ou la crainte ; se disait aussi des fanfarons et de ceux qui veulent avoir une chose sans se donner de peine pour l' obtenir. [2.415 #3819]

Proverb 2Kely vidy ny velona. [2.415 #769, 2.653 #1252]
French translationLes vivants ont peu de prix. [2.415 #769]
French interpretationLes grands ne ménagent pas les petits. [2.415 #769]

Proverb 3Ny ondry boka manakely vidy ny namany. [2.558 #3200]
Ny ondry boka manaratsy ny namany. [2.165 #2031]
French translationUn mouton lépreux fait le déshonneur des autres. [2.165]

Proverb 4Rainitsimanetsa no mampirafy, ka Rainimarotiana no tia vidy landy. [2.415 #1433, 2.558 #3691, 2.653 #2733]
French translationC' est Rainitsimanetsa qui a plusieurs femmes et c' est Rainimarotiana qui aime acheter de la soie. [2.415 #1433]

Proverb 5Saro-tahotra ny masony, ka tia vidy ny lohany. [2.653 #2871]

Proverb 6Takalom-patsa, vidim-pihinana ; valin-tsongo, ronono. [2.415 #5965]
Valin-tsongo, ronono. [1.147 #V11]
French translationDes chevrettes sont données en échange de nourriture, le lait de la mère récompense l' enfant qui la pince. [2.415 #5965]
French interpretationAllusion au fait que l'enfant pince sa mère pour demander à téter ; ce proverbe se disait des gens qui répondent au mal par le bien. [2.415 #5965]

Proverb 7Vidy ombalahin-dRazakandrianaina: tsy mividy ny mahavoa, fa ny mahay miala. [2.165]
Vidy ombin-dRazakandrianiaina : tsy mifidy ny mahavoa, fa ny mahay miala. [2.558 #4949]
French translationRazakandrianaina achetant un taureau (de combat); il n' achète pas celui qui sait bien frapper, mais celui qui sait bien esquiver les coups. [2.165]

Index