Index

Proverbs : mitsako

Proverb 1Aza mitsako tsy re ka kenda vao dony aho Ranaotra. [2.558 #805]
Mitsako tsy re ka kenda vao: "Dony aho ranaotra". [2.165 #1098, 2.558 #2496, 2.974 #221, 1.1]
Mitsako tsy re ka voa vao dony aho, ranaotra. [1.1]
Mitsako, tsy re, kenda vao hoe : " dony aho, ranaotra " . [2.415 #5392]
Malagasy interpretationEnti-milaza irony olona mifaly irery raha misy soa azony, fa miantso ny hafa kosa rehefa nisy nahavoa azy. [1.1]
Enti-milaza olona nanana zavatra an-kinafinafina, kanjo nony nisy nahavoa azy, niantso vonjy amin' olona. [1.1]
Entina handatsana ireo olona nanao zavatra an-tsokosoko ka nony tojo ny mafy vao mibabababa mitady vonjy. [1.1]
Raha sendra zava-tsoa ny tena, mihinan-drery, fa raha misy mahavoa kosa, miantso vahoaka. [1.1]
French translationMâcher en secret, et appeler au secours quand on s' étrangle, demandant qu' on frappe sur la nuque. [2.415 #5392]
Mâcher sans bruit, et appeler à son aide une fois qu’on a avalé de travers. [2.974 #221]
Manger (mâcher) sans bruit, mais quand on s' étrangle, s' écrier, "Eh! tapottez-moi, beau-frère" . Ceci est un reproche, car il est impoli pour les Malgaches de manger sans bruit chez les autres; il faut en faire, au contraire, pour montrer qu' on apprécie ce qu' on vous sert. [2.165]
French interpretationSe disait des gourmands, des égoïstes qui ne pensent aux autres que lorsqu' ils en ont besoin. [2.415 #5392]

Proverb 2Lambolahy mitsako moka: sitrany ahay izay vaza-mihetsika. [2.653 #1317]
Lambolahy mitsako moka: sitrany ahay vaza-mihetsika. [2.558 #1715, 1.1]
Lambolahy nitsako moka, ka sitrany ahay izay vaza-mihetsika. [2.165 #1446]
Lambo mitsako moka, ka sitrany ahay vaza-mihetsika. [1.1]
Malagasy interpretationIzany hoe hararaotina izay hita, na dia kely dia kely aza, fa aleo homana kely toy izay handry fotsy. [1.1]
Mifaly amin' ny kely hita ambara-pahazo izay tadiavina, aleo mihinan-kely toy izay mandry fotsy. [1.1]
French translationUn sanglier ayant mâché un moustique: mieux ça que rien. [2.165]

Proverb 3Lasa ny varatra vao mitsako havozo. [2.558 #1752]

Proverb 4Lava nify mitsako taolana : mifandramatra samy mafy. [2.415 #3473, 2.558 #1763, 2.653 #1347]
French translationHomme à grandes dents qui mort dans un os : ce sont deux solides qui se disputent. [2.415 #3473]
French interpretationSe disait des querelles entre personnes capables de se mesurer. [2.415 #3473]

Proverb 5Mamy ny homana, fy ny mitsako, fa ny maimbo rezatra no tsy laitra. [2.415 #2717]
French translationIl est doux de manger, il est agréable de mâcher, mais avoir une mauvaise haleine parce qu' on a trop mangé n' est pas supportable. [2.415 #2717]
French interpretationOn aime à faire ce qu' on veut, mais le déshonneur qui vient à la suite est amer. [2.415 #2717]

Proverb 6Mampisalasala ohatra ny mitsako vozon' akoho : hatelina toa taolana, haloa toa nofony. [2.558]
Mampisalasala, ohatra ny mitsako vozon’ akoho ; hatelina, toa taolana; haloa, toa nofony ihany. [2.653]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora. [1.1]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora; hanina toa taolana, avala toa nofony ihany. [1.1]
Salasala mivozon’ akoho tanora : haloa, toa nofony ; hatelina, toa taolana. [2.974 #280, 2.415]
Salasala toa vozon' akoho tanora : haloa toa nofony, hatelina toa taolana. [2.558 #3816]
Malagasy interpretationEnti-milaza zavatra tsy hita hatao ho tsara na ratsy ka manahirana ny saina ny manapaka na hitana na hamela azy. [1.1]
French translationAmbigu ou équivoque comme le cou d’un jeune poulet : le rejeter? mais c’est de la chair ; l’avaler ? mais c’est de Vos. [2.974 #280]
Ni l' un ni l' autre, tel le cou d' un poulet : si on veut le rejeter, il semble cependant que c' est de la chair ; si on veut l' avaler, il semble que c' est un os. [2.415 #4590]
French interpretationSe disait pour signifier l' incertitude, quand on se demandait par exemple si un procédé dénotait amitié ou hostilité. [2.415 #4590]

Proverb 7Mandray tsy mahazo menatry ny tanana, mitsaha-tsy voky menatry ny vava. [2.558]
Mandray tsy mahazo, menatry ny tanana; mitsako tsy voky, menatry ny vava. [2.415 #6451, 2.653 #1594]
French translationCelui qui tend la main sans recevoir, est tout confus à cause de sa main ; celui qui mâche et n' est point rassasié, est tout confus à cause de sa bouche. [2.415 #6451]
French interpretationLa honte vient à la suite d'un projet qui n' a pas réussi. [2.415 #6451]

Proverb 8Mianara mamindra, fandrao bingo ; mahaiza mitsako, sao kenda; misakafoa tsara mba tsy ho reraka. [2.415 #6189]
French translationApprenez à marcher pour ne pas devenir bancal ; apprenez à mâcher pour ne pas vous étrangler ; mangez bien pour que vos forces ne défaillent pas. [2.415 #6189]
French interpretationEn tout, il est nécessaire d' apprendre. [2.415 #6189]

Proverb 9Misy rony, miara-misotro; misy ventiny miara-mihinana. [1.1]
Misy rony, miara-misotro ; misy ventiny, miara-mitsako. [2.653 #1843, 2.974 #409]
Malagasy interpretationFitenenana mampiseho fiaraha-miisalahy amin' izay misy, na soa izany na ratsy. [1.1]
French translationY a-t-il du bouillon, on le boit ensemble; y a-t-il du solide, on le mâche ensemble. [2.974 #409]
S' il y a de la sauce, on la boit en commun ; s' il y a du solide, chacun en a sa part à mâcher. [2.415 #3206]
S' il y a du bouillon, on le boit ensemble; et s' il y a des morceaux (de viande) on les mâche ensemble. C' est la vraie amitié. [2.165]
French interpretationSe disait des sociétés où gains et pertes se partagent ; se disait aussi des gens qui s' entendent bien. [2.415 #3206]

Proverb 10Mitsako an-tsena ka ampangain' ny foto-tsofiny. [2.558 #2495]

Proverb 11Mitsako an-tsena, ka ny sofina no miampanga azy. [2.165 #1174]
French translationCelui qui prend un peu de nourriture au marché, ce sont ses oreilles qui le trahissent. Il est obligé de manger à la hâte, et ne tenant pas à ce qu' on le voie, on se couvre la bouche de sa main, mais ses oreilles quand même le trahissent. [2.165]

Proverb 12Na lava nify anoloana aza hianao, tsy mitsako alohan’ ny vazana. [2.653 #2007]
Na lava nify anoloana aza hianao, tsy mitsako alohan' ny vazana tsy akory. [2.415 #783]
Na maranitra nify anoloana aza aho tsy mitsako alohan' ny vazana! [2.558 #2729]
French translationVous avez beau avoir de longues dents par-devant, elles ne mâcheront pas avant les molaires. [2.415 #783]
French interpretationLes petits ne sauraient dépasser les grands, ni les jeunes prendre la parole avant ceux qui sont plus âgés. [2.415 #783]

Proverb 13Nitsako tsy re, nisotro nanao be gorodana, ka kenda vao mivadi-boa-maso. [2.558 #2798]

Proverb 14Omankomano ihany, hoy Randranobe nitsako ronono. [2.558 #3403]
Omanomano ihany, hoy Randranobe nitsako ronono. [2.415 #1890, 2.653]
French translationQu' on l' apprête, dit Randranobe la vieille, en savourant du lait. [2.415 #1890]
French interpretationImitation du bredouillement de la vieille qui, la bouche pleine, dit que ce quelle mange est délicieux. Le mot malgache omanomano imite bien ce bredouillement. [2.415 #1890]

Proverb 15Rangahibe nitsako kitoza: tsirony no ilaina, ka ivy no hita. [2.653 #2750]
Tahaka an-dRangahibe nitsako kitoza : tsirony no nilaina, ka ivy no hita. [2.415]
French translationVieux qui a mâché des lanières de viande boucanée : il cherchait le goût et il n' a trouvé que de la salive. [2.415 #1858]
French interpretationIl ne faut pas chercher les plaisirs qui conviennent à un autre âge. [2.415 #1858]

Proverb 16Soa kenda hahay mitsako; soa lavo hahay mandeha. [2.653 #2908, 2.165]
Soa lavo hahay mamindra, soa kenda hahay mitsako. [2.558 #3904]
French translationIl est bon de s' étrangler pour apprendre à mieux mâcher ensuite; il est bon de tomber, ça apprend à mieux marcher. [2.165]

Index