Index

Proverbs : totohondry

Proverb 1Be fandrahonana hoatry ny ampanga : mbola any an-tany, ka mamonkin-totohondry. [2.415 #5595]
Be fandrahonana ohatra ny ampanga : mbola any an-tany dia mamonkina totohondry. [2.558 #889]
Be fandrahonana, ohatra ny ampanga: mbola any an-tany, ka mamonkin-totohondry. [2.653]
Be rahona tahaky ny ampanga : any an-tany ka mamoron-toto-hondry. [2.415 #761]
French translationL' inférieur qui s' emporte contre son supérieur n' est fort qu'en menaces, comme la fougère qui sortant à peine de terre montre le poing. [2.415 #761]
Plein de menaces comme la fougère : à peine sort-elle de terre qu' elle se contracte et montre le poing. [2.415 #5595]
French interpretationAllusion à la forme de la fougère. [2.415 #5595]
Le proverbe fait allusion à ce que la fougère sortant de terre, à la forme d' une main fermée ; il se disait en général des menaces vaines et non suivies d' effet. [2.415 #761]

Proverb 2Boka misambo-balala : mamely totohondry ny tany. [2.415 #1971, 2.653 #795]
French translationLépreux qui veut prendre des sauterelles : il donne des coups de poing par terre et c' est tout. [2.415 #1971]
French interpretationLe lépreux n'a pas de doigts ; se disait des gens maladroits. [2.415 #1971]

Proverb 3Dobo solom-pitaratra sy felatanan’ ny ory sy totohondrin’ ny osa, trano be fihantonan’ ny amponga, dadan’ ny maro. [2.974 #12]
French translation(Soyez) La nappe d’eau qui fait office de miroir, la main ouverte aux indigents, le poing qui protège les faibles, la salle où l’on suspend les tambours, le père de la multitude. [2.974 #12]

Proverb 4Hianao no dobo solom-pitaratra, felan-tanan' ny ory sy totohondrin' ny osa, ary trano be fihantonan' ny amponga sy dadan' ny maro. [2.558]
Hianao no dobo solom-pitaratra, sy felatanan' ny ory, sy toto-hondrin' ny osa, tranobe fihantonan' ny amponga, dadan' ny maro. [2.415 #812, 2.653 #1061]
French translationVous êtes le réservoir d' eau qui tient lieu de miroir, vous êtes la main des malheureux et le poing des faibles, vous êtes la grande case où le tambour est suspendu, vous êtes le père de beaucoup. [2.415 #812]
French interpretationCes paroles se disaient des protecteurs et des bienfaiteurs. [2.415 #812]

Proverb 5Kamboty mivady : ny lahy tsy mamely totohondry, ary ny vavy kosa tsy mandrangotra. [2.415 #1028]
Kamboty mivady : ny lahy tsy mamely totohondry, ny vavy, tsy mandrangotra. [2.558 #1602, 2.653 #1227]
Mivady samy kamboty : ny lahy tsy lozabe, ary ny vavy tsy mitady sampon-javatra. [2.415 #1036, 2.653 #1915]
Mivady samy kamboty, ny lahy tsy lozabe, ny vavy tsy be sampon-kanina. [2.558 #2513]
French translationDeux orphelins qui se marient : l' homme ne frappe pas sa femme à coups de poing et la femme ne riposte pas par des égratignures. [2.415 #1028]
Deux orphelins qui se marient : l'homme n' est pas méchant et la femme n' est pas insupportable. [2.415 #1036]
French interpretationEntre malheureux, il faut s'entendre.,. [2.415 #1028]
Les malheureux doivent s'entraider. [2.415 #1036]

Proverb 6Lahiantitra kendam-bodiakoho : mahazo fanjakana vao mivadi-boamaso, tonga ny valim-pitia vao voan' ny totohondry any an-katony. [2.558 #1668]
Lahy antitra kendam-body akoho : mahazo fanjakana vao mivadi-boamaso ; tonga ny valim-pitia vao voa totohondry any an-katony. [2.653]

Proverb 7Lehibe tsy amelezana, sahala amin' ny totohondrin' Ibefetrika. [2.558]
Lehibe tsy amely haotry ny totohondrin' Ibefetrika. [2.415 #3474]
Lehibe tsy amely, ohatra ny totohondrin’ Ibefetrika. [2.653]
Totohondrin' i Befetrika, ka lehibe fa tsy amelezana. [2.558 #278]
Totohondrin' Ibefetrika : lehibe ihany, fa tsy amely. [2.415 #5966, 2.653]
French translationPoing de Befetrika, l' homme au gros poing : il est gros, mais il ne frappe pas. [2.415 #5966]
Qui est grand et sans jamais donner de coups comme le poing d' Ibefetrika. [2.415]
French interpretationBourru, mais bonasse. [2.415 #5966]
Se disait des gens qui menacent toujours sans arriver aux actes ; Ibefetrika, comme son nom l' indique, était réputé pour la force de son poing et aussi pour ses menaces vaines. [2.415]

Proverb 8Malahelo miantsena; ka ny totohondry no arapaka. [2.558 #1917]
Malahelo miantsena: ny totohondry no arapaka. [2.653]
Malahelo miantsena: ny totohondry no asesika am-bava. [2.415 #2516, 2.653]
Malahelo miantsena : ny totohondry no asesika arapaka. [2.415 #2516]
Malahelo miantsena: totohondry no asesika am-bava. [2.165 #1449]
French translationPauvre qui va au marché : c' est le poing qu' il s' enfonce dans la bouche, car il ne peut rien acheter. [2.415 #2516]
Un pauvre allant au marché: il ne peut que se fourrer le poing dans la bouche. [2.165]
French interpretationDésespoir des pauvres. [2.415 #2516]
En signe détonnement et de regret. [2.165]

Proverb 9Ny tongotr' omby an' Imavolahy, fa ny totohondry an' Iboto. [2.558 #3322]
Ny tongotr' omby an' Imavolahy; ny totohondry an' Iboto. [2.165]
Ny tongotr' ondry an' Imavolahy, ny totohondry an' Iboto. [2.415 #989]
Ny tongotr’ ondry any Mavolahy : ny totohondry any Iboto. [2.653 #2512]
French translationLes pattes du mouton sont pour Mavolahy et les coups de poing pour Boto. [2.415 #989]
Les pieds du bœuf sont pour Imavolahy; quant à Iboto, il n' a que ses poings (à ronger). [2.165]
French interpretationCe proverbe fait d' assonance : tongotr' ondry et totohondry se disait des parents qui montraient de la partialité envers leurs divers enfants. [2.415 #989]
Ce proverbe renferme un jeu de mots sur "tongotr' omby" et "totoHondry" . [2.165]

Proverb 10Totohondry diavolana : izay mazava ray ihany no voa. [2.558 #280]
Totohondry diavolana : ny mazavaray ihany no voa. [2.165 #2038, 2.415 #3524, 2.653]
French translationDes coups de poing au clair de lune: seuls ceux qui ont le front découvert en sont atteints. [2.165]
Pugilat au clair de lune : c' est celui qui a le front large et brillant qui est frappé. [2.415 #3524]
French interpretationParce que, comme ils ont le front découvert et brillant, ce sont eux qu' on voit le mieux. [2.165]
Se disait des gens donnant prise à la dispute. [2.415 #3524]

Proverb 11Totohondrin' Ifanamaro : ny an-trano ihany no mifamoy maso. [2.415 #3523, 2.653]
Totohondrin' Ifanantaro, ka ny an-trano ihany no mifamoy maso. [2.558 #279]
French translationCoups de poings d'Ifanamaro : ce sont ceux de la maison qui se pochent les yeux les uns des autres. [2.415 #3523]
French interpretationSe disait des batailles dans la maison. [2.415 #3523]

Proverb 12Totohondry voavonkina : hanainga no sisa. [2.415 #3526, 2.653 #3157]
Totohondry voavonkina, ka ny manainga no sisa. [2.558 #281]
French translationPoing fermé : il n' y a plus qu' à le lever. [2.415 #3526]
French interpretationLe sens est : prêt à la lutte. [2.415 #3526]

Proverb 13Tsy misy na inona na inona ohatra ny totohondrin' Ikotomanana, raha vao mivonkina toa hahafaty omby, fa nony mamely, tsy mahafaty akohokely. [2.558]
Tsy misy na inona na inona, ohatra ny totohondrin’ Ikotomanana: raha vao mivonkina, toa hahafaty omby ; nefa nony mamely, tsy mahafaty akohokely akory. [2.653]

Index