Index

Proverbs : kely

Proverb 1Akoholahy kelin' Antananarivo : mivoaka maraina, fa tsy mitsindroka. [2.415 #2989, 2.653 #61]
French translationPetit coq de Tananarive : il sort de bonne heure mais ce n' est pas pour becqueter. [2.415 #2989]
French interpretationSe disait des jeunes débauchés de la ville qui sortaient de bonne heure, mais ce n' était pas pour travailler. [2.415 #2989]

Proverb 2Kely am-ponosana. [2.415]
French translationPetit sous l' enveloppe. [2.415]
French interpretationPeu volumineux, mais de grand prix. [2.415 #2195]

Proverb 3Kely fantatr' olona toa kary. [2.165 #1346, 2.415 #1636, 2.558 #1612, 2.653 #1239]
French translationPetit mais bien connu, tel un chat sauvage (ou voleur, au figuré). [2.165]
Petit, mais connu partout comme le chat sauvage. [2.415 #1636]
French interpretationC'était le surnom du chat sauvage célèbre et redouté pour ses déprédations ; on l'appliquait aux jeunes gens de mauvaise réputation. [2.415 #1636]

Proverb 4Kely jerena toa entam-bazaha. [2.974 #491]
French translationDe chétive apparence, comme une valise de vazaha. [2.974 #491]

Proverb 5Kely kamboty, ka tsy mierim-boavintsy; kely aizana, ka tsy mierin-tarehy. [2.653 #1240]
Kely kamboty ka tsy mierim-boavitsy, kely aizana ka tsy mierin-tarehy. [2.415 #1033, 2.558 #1613]
French translationOrphelin qui a perdu ses parents de bonne heure, il ne peut pas prétendre avoir le mollet gras ; enfant qui a trop tôt un cadet, il ne peut pas prétendre recevoir des éloges pour sa beauté. [2.415 #1033]
French interpretationL' orphelin ne reçoit de soins de personne ; l'enfant qui a trop tôt un cadet, est négligé pour son frère. [2.415 #1033]

Proverb 6Kely lamba an-kadilanana ka iombonana amin' ny rivotra. [2.558 #1614]

Proverb 7Kely lamba mitaiza ka tsy misy ho enti-mitrifana. [2.558 #1616]

Proverb 8Kely lamba tanora : kely ihany fa havanambanana. [2.415 #1568, 2.558 #1615, 2.653]
French translationJeune homme dont le lamba n' est pas très large, c' est petit mais c' est leste. [2.415 #1568]

Proverb 9Kely lava toa tsingentana. [2.415 #1569, 2.558 #1617, 2.653 #1242]
French translationJeune personne petite et mince comme la sauterelle qu' on nomme tsingentana. [2.415 #1569]

Proverb 10Kely loza toa reny hatina. [2.653, 2.165]
French translationPetit mais terrible comme l' acarus de la gale. [2.165 #1341]

Proverb 11Kely manam-bady, toa toerana ifamonjena; lehibe manam-bady, toa lanilany tandrify. [2.415 #1198, 2.653 #1244]
Kely manambady toa toerana ifamonjena, lehibe vao manambady toa lanilany zara. [2.558 #1618]
French translationSe marier jeune c' est comme si on était pressé de trouver un parti pour s' établir ; se marier tard c' est comme si on n' avait pas trouvé un parti convenable. [2.415 #1198]

Proverb 12Kely manina, ka any an-doha no manetsetra. [2.415 #1570, 2.653 #1245]
Kely no manina ka any an-doha no manaintaina. [2.558 #1623]
Lehibe no ho manina, ka tampon-doha no manetsetra. [2.653 #1356]
Lehibe no manina, ka any an-doha no manetsetra. [2.165 #1385]
Lehibe no manina ka any an-tampon-doha no manetsetra. [2.558 #1776]
French translationJeune homme qui soupire après celle qu' il aime : c' est à la tête qu' il éprouve du malaise. [2.415 #1570]
Quand une grande personne a des regrets, c' est la tête qui éprouve du malaise. [2.165]
French interpretationIl n' y a pas de manifestation extérieure. [2.165]

Proverb 13Kely mialoha andriana, tahaka ny tehina. [2.653 #1246, 2.974 #59]
Kely mialoha andriana, tahaky ny tehina. [2.415 #767]
Kely mialoha andriana toa tehina. [2.558 #1619]
French translationComme le bâton : inférieur qui précède le supérieur. [2.974 #59]
L' inférieur qui marche ou parle avant son seigneur, fait comme la canne qui devance celui qui s' appuie sur elle. [2.415 #767]

Proverb 14Kely mipiaka ohatra ny aketalahy. [2.165, 2.558]
Kely mipiaka toa aketalahy. [2.415 #1512, 2.653 #1247]
French translationPetit qui fait beaucoup de bruit comme le mâle de la sauterelle adrisa. [2.415 #1512]
Quelque chose de petit qui bruisse comme l' "aketalahy" (sauterelle). [2.165]
French interpretationSe disait des enfants et aussi des petites gens qui crient trop fort et se dorment de l'importance. [2.415 #1512]

Proverb 15Kely misalaka hoatry ny fanjaitra. [2.415 #3]
Kely misalaka ohatra ny fanjaitra. [2.653, 2.165]
Kely misalaka toa fanjaitra. [2.558 #1622]
French translationPetit qui porte un salaka, comme l'aiguille munie de fil. [2.415 #3]
Une petite chose entourée d' un pagne, telle une aiguille. [2.165]
French interpretationLe fil de l' aiguille représente le pagne. [2.165]
Les enfants allaient nus, sans salaka autour des reins. [2.415 #3]

Proverb 16Kely mitrena am-parihy hoatry ny zinga. [2.415]
Kely mitrena am-parihy ohatra ny zinga. [2.653, 2.165]
Kely mitrena am-parihy toa zinga. [2.558 #1621]
French translationPetit qui beugle fort sur le bord des rizières, comme la tasse qui sert à puiser l' eau. [2.415 #1514]
Une petite chose qui mugit près de l' étang, telle la grande tasse en fer-blanc (servant à puiser l' eau). [2.165]
French interpretationSe disait des enfants et des petites gens. [2.415 #1514]

Proverb 17Kely ny fitiavana ka tsy tafita ny rano. [2.558 #110]

Proverb 18Keliray mahazo jiolahy, ka tano fa azoko, vonjeo aho fa lasany. [2.415 #712]
Keliray mahazo jiolahy : vonjeo aho fa azoko izy fa lasany aho. [2.558 #1608]
Keliray mahazo jiolahy : vonjeo aho, fa azoko izy ka lasany aho. [2.415 #712]
Kely ray nahazo jiolahy: "Tano fa azoko, vonjeo aho fa lasany". [2.165]
Keliray nahazo jiolahy : "Vonjeo aho, fa azoko izy, ka lasany aho". [2.653 #1254]
French translationNain qui s' empare d' un brigand : au secours, s' écrit-t-il, car je l' ai saisi et il m' entraîne. [2.415 #712]
Un petit homme qui a attrapé un voleur (ou brigand): "Au secours, je le tiens, mais il m' emporte!". [2.165]
French interpretationLes petits, exploités par les grands, peuvent les menacer et c' est tout ; se disait aussi de tous ceux qui étaient exploités sans pouvoir se défendre. [2.415 #712]

Proverb 19Keliray no ho tezitra, ka ny masony ihany no adiridiriny. [2.415]
Keliray no ho tezitra : ny maso no adiridiry. [2.653 #1256]
Keliray no tezitra ka ny maso foana no adiridiry. [2.558 #1611]
Kely ray no tezitra, ka ny maso no adiridiry. [2.165]
Keliray tezitra, ka ny masony ihany no adiridiriny. [2.415]
French translationHomme chétif et malingre qui est en colère : pour épancher sa colère, il n' a pas d' autre manière que de courroucer son regard. [2.415 #5606]
Quand un petit homme est en colère, il écarquille les yeux. [2.165]
French interpretationMenaces sans effet. [2.415 #5606]

Proverb 20Kely sahy lapa ohatra ny sotrobe. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza izay olona fatra-pihambohambo foana. [1.1]

Proverb 21Kely tratry ny mafy, hoatry ny parasy voahitsak' omby. [2.415 #768]
Kely tratry ny mafy, ohatra ny parasy voahitsak’ omby. [2.653, 2.974]
Kely tratry ny mafy tahaka ny parasy voahitsak' omby. [2.558 #1625]
French translationFaible aux prises avec l’adversité, comme la puce écrasée par le taureau. [2.974 #363]
Petit accablé par un puissant : telle la puce écrasée sous le pied d' un boeuf. [2.415]
French interpretationLes petits opprimés par les grands. [2.415 #768]

Proverb 22Kely tratry ny sarotra hoatry ny misao-bady tezitra. [2.415 #1375]
Kely tratry ny sarotra, ohatra ny misao-bady tezitra. [2.653, 2.165, 2.558]
French translationDe petits riens jettent dans de grandes difficultés, comme un divorce fait dans un moment d'impatience et de colère. [2.415 #1375]
Un petit (homme) surpris par une grosse difficulté, comme celui qui divorce d' avec sa femme en colère. [2.165]
French interpretationIl s' en repentira, car il ne peut se passer de laide d' une femme. [2.165]

Proverb 23Kely tsaroan' ny aina ohatra ny voan' ny somisika. [2.558]

Proverb 24Kely vidy ny velona. [2.415 #769, 2.653 #1252]
French translationLes vivants ont peu de prix. [2.415 #769]
French interpretationLes grands ne ménagent pas les petits. [2.415 #769]

Proverb 25Midohaka amin' ny be tsy ho an' ny tena ohatra ny vadin-kelin' ny mpanana. [2.558]

Proverb 26Ny andraso andraso manariva ny mody. [1.1]
Ny takariva no mahatonga ny alina; ny sangy mahery no mahatonga ny ady ; ny "andraso kely" no mahariva ny andro; ny hadino no mahavery ny entana. [2.415 #6244, 2.653 #2422]
Ny takariva no mahatonga ny alina, ny sangy no miteraka ny ady, ny andraso kely no mahariva ny andro ary ny hadinodino no mahavery ny entana. [2.558]
Malagasy interpretationNy hataka andro lava, ny fampiandrasana ary ny fiolakolahana dia mahatonga ho tratra hariva nony hody (tokony hotsorina izay fanapahankevitra raisina). [1.1]
French translationLe crépuscule amène la nuit ; la plaisanterie trop forte engendre les disputes; le attendez un peu, retarde jusqu' au soir; l' oubli fait perdre les paquets. [2.415 #6244]
Le soir appelle la nuit ; les familiarités excessives engendrent les querelles ; les fréquents délais épuisent la journée ; les oublis causent la perte des bagages. [2.974 #274]
French interpretationUne petite cause a de grands effets. [2.415 #6244]

Index