Index

Proverbs : mafy

Proverb 1Ala nenin' ny mandositra ny hazakazaka mafy. [2.558 #105, 2.653 #87]

Proverb 2Aza manao boka mihalo-poza, ka manosika azy hiverina. [2.653 #422]
Boka mihalo-poza : manosika azy hiverina. [2.558]
Boka mihalo-poza, manosika azy ho lalina. [2.415 #1965]
Boka mihalo-poza : mipaka ihany fa tsy mitondra. [2.165 #2013, 2.558 #918]
Boka mihalo-poza : mitoto azy ho mafy. [2.558]
Boka nihalo-poza: nipaka ihany, fa manosika azy hiverina. [2.653]
Boka nihalo-poza : nipaka ihany fa nanosika azy hiverina. [2.415 #1988]
Boka nihalo-poza : nipaka ihany fa tsy nitondra. [2.415 #1988, 2.653]
Halo-pozan' ilay boka, ka nanosika azy ho lalina. [2.415 #1997]
Halo-pozan' Ilaimondry, ka manasika azy hivarina ihany. [2.165 #2012]
Manao halo-pozan' ny mondry izy, ka mitoto azy ho mafy. [2.415]
French translationLa pêche aux crabes de celui qui n' a plus de doigts (un lépreux): il ne fait que les pousser plus au fond de leur trou (parce qu' il ne peut le saisir). [2.165]
Lépreux pêcheur de crabe: il les enfonce plus profondément au lieu de les prendre. [2.415]
Lépreux pêcheur de crabes : il les enfonce plus profondément au lieu de les prendre. [2.415 #1965]
Lépreux qui est allé à la pêche des crabes : il les a touchés mais au lieu de les ramener il les a poussés dans leurs trous. [2.415 #1988]
Lépreux qui pêche des crabes à la main : il ne fait que les enfoncer plus profondément. [2.415 #1997]
Un lépreux cherchant à attraper un crabe dans son trou: il parvient bien à le toucher, mais non à le saisir et à le sortir. [2.165]
French interpretationSe disait de ceux qui embrouillaient les affaires qu'ils devaient arranger. [2.415 #1965]
Se disait des gens qui, chargés d'arranger des affaires, les embrouillaient au lieu de les arranger. [2.415 #1997]
Se disait des gens qui embrouillent les affaires qu' ils étaient chargés d' arranger. [2.415 #1988]

Proverb 3Aza manao ombilahin' Ibosy : ampiadiana, tsy miady, ampihosena tsy mihosy, hanin-kena manala nify. [2.558 #550]
Aza manao ombilahin' Ibosy: ampiadin-tsy miady; ampihosen-tsy mihosy; hanin-kena, mafy hena; avela ihany, manoto ny madinika. [2.165]
French translationNe soyez pas comme le taureau d' Ibosy: on voudrait qu' il se batte, il refuse; on voudrait le faire piétiner les rizières, il refuse; on voudrait le manger, sa chair est trop dure; et si on ne s' en occupe pas, il donne des coups de corne aux petits. [2.165]
French interpretationIl n' est bon à rien. [2.165]

Proverb 4Aza mandrava trano mafy, ka mitady izay romoromony hataina. [2.165 #694]
Aza mandrava trano mafy ka mitady ny romoromony hataina. [2.558 #671]
Mandrava trano mafy, ka mitady izay romoromony hataina. [2.415]
Mandrava trano mafy, ka mitady izay sombintsombiny hataina. [2.415]
Mandrava trano mafy : mitady izay romoromony hataina. [2.558 #2075]
Mandrava trano mafy: mitady izay romorotnony hataina. [2.653]
Mandrava trano mafy: mitady izay sombintsombiny hataina. [2.653]
French translationGens qui renversent une maison solide et en cherchent les morceaux pour servir de bois à brûler. [2.415 #2389]
Ne détruisez pas une maison solide pour avoir quelque chose à brûler. [2.165]
French interpretationSe disait des gens qui dissipaient l'héritage des ancêtres, et de ceux qui abandonnaient une bonne affaire pour se lancer dans de mauvaises. [2.415 #2389]

Proverb 5Aza mangarom-biby an-davaka. [2.165 #1736]
Aza mangarom-biby an-davaka, na mihady avoko an-tany mafy. [2.558 #680]
Aza mangarom-biby an-davaka sy mihady avoko an-tany mafy. [2.653 #576]
Mangarom-biby an-davaka. [2.415 #6303]
French translationCelui qui s' expose au danger, est comme un homme qui cherche à prendre un animal dangereux dans son trou. [2.415 #6303]
N' allez pas déranger un animal (dangereux) dans son trou. [2.165]

Proverb 6Be ny goaika fa tsy fantatra izay lahy sy vavy, fa izay homana ny voanjo no tonafana mafy. [2.558 #879]
Be ny goaika, fa tsy fantatra izay lahy sy vavy, fa samy fotsy tenda avokoa izy rehetra ; nefa izay homana ny voanjo ihany no hotonafako mafy. [2.653]

Proverb 7Fararano tsy mitsitsy ka niasa mafy vao kely fandrotsaka. [2.558 #1121]

Proverb 8Halo-pozan' ny mondry ka mitoto azy ho mafy. [2.558 #1255]
Halo-pozan’ ny mondry : mitoto azy ho mafy. [2.653]

Proverb 9Harahara an-tsefa-bato : ongotana, mafy, kapaina tsy azo; aoka fa kibaiko mipetraka. [2.558 #1275]
Harahara an-tsefa-bato: ongotana, mafy ; kapaina, tsy azo ; aoka fa kobaiko no mitoetra. [2.653 #1033]

Proverb 10Izaho tsy mikapa an-tenantenan-taolana, tsy mandrefy hazo mijoro, tsy manintsana ny maintimolaly, tsy manozongozona ny mafy, nefa raha tokony tsy ho afaka izaho alaina. [2.558 #1471]
Izaho tsy mikapa an-tenatena taolana, tsy mandrefy hazo mijoro, tsy manintsana ny maintimolaly, tsy manozongozona ny mafy ; nefa raha tokony tsy ho afaka, izaho alaina. [2.415 #5180, 2.653 #1171]
French translationJe ne coupe pas l' os par le milieu, je ne mesure pas à la brasse un arbre qui est debout, je ne fais pas tomber ce qui est ancien et noirci par la fumée, je ne secoue pas ce qui est solide ; cependant s' il vous semble que vous ne puissiez pas arriver à bout, appelez-moi. [2.415 #5180]
French interpretationJe vous aiderai. [2.415 #5180]

Proverb 11Kely tratry ny mafy, hoatry ny parasy voahitsak' omby. [2.415 #768]
Kely tratry ny mafy, ohatra ny parasy voahitsak’ omby. [2.653, 2.974]
Kely tratry ny mafy tahaka ny parasy voahitsak' omby. [2.558 #1625]
French translationFaible aux prises avec l’adversité, comme la puce écrasée par le taureau. [2.974 #363]
Petit accablé par un puissant : telle la puce écrasée sous le pied d' un boeuf. [2.415]
French interpretationLes petits opprimés par les grands. [2.415 #768]

Proverb 12Lamban' antitra : tsy ilana izay rendrarendrany intsony, fa ny mafy ihany no tsara. [2.415 #1829, 2.653]
Lamban' antitra : tsy mila izay rendrarendrany, fa ny mafy sy ny mafana no iadiam-barotra. [2.558 #1707]
French translationLamba de vieillard : il n' y a plus besoin de couleurs brillantes, il est bien s' il est solide. [2.415 #1829]
French interpretationLe vieillard n' a plus de prétentions. Autre sens : préférer la solidité à l' éclat. [2.415 #1829]

Proverb 13Langato anivo-riana : tsy iniany fidonan’ ny mafy. [1.147 #L25]

Proverb 14Lavanify latsaka an-kady, na voa mafy aza mbola mitsiky ihany. [2.558 #1762]

Proverb 15Lava nify mitsako taolana : mifandramatra samy mafy. [2.415 #3473, 2.558 #1763, 2.653 #1347]
French translationHomme à grandes dents qui mort dans un os : ce sont deux solides qui se disputent. [2.415 #3473]
French interpretationSe disait des querelles entre personnes capables de se mesurer. [2.415 #3473]

Proverb 16Mamia fotaka malemy : giazana mafy, miporiatra amy ny elnkela-tanana; hazonina moramora, lany mitsika. [2.653 #1475]
Mamia fotaka malemy : giazana mafy, miporiatra amin' ny elakela-tanana ; hazonina moramora, lany mitsika. [2.415 #293]
Mamia fotaka malemy : giazana mafy miporitsaka, tazonina mora lany mitsika. [2.558 #1950]
French translationSerrer dans les mains de la vase coulante : si on la serre fortement, elle s' échappe par les intervalles des doigts ; si on la retient mollement, elle s' en va tout entière goutte à goutte. [2.415 #293]
French interpretationLe gouvernement des hommes est difficile : il faut éviter les excès de sévérité et de faiblesse. [2.415 #293]

Proverb 17Manasa lamba manify: atao mafy, rovitra; atao malemy, tsy afa-tseroka. [2.165 #993, 2.653]
Manasa lamba manify : kosehina mafy, rovitra, atao malemy tsy afa-tseroka. [2.558 #2042]
French translationLe lavage d' une toile mince: si on frotte fort, on l' use; si on frotte doucement, on ne la nettoie pas. [2.165 #993]

Proverb 18Mihazakazaka avy orana: handeha mafy toa maninana ny lanitra, handeha mora kotsakotsa. [2.558]

Proverb 19Mihazakazaka avy orana: miezaka mafy, toa maninana ; handeha miadana, toa tsy manahy. [2.653 #1768]

Proverb 20Ny aina hoatry ny fanjozoro : ka izay mahavatra mampando no manana ny mafy. [2.415 #2768]
French translationLa vie est comme la moelle de jonc : ceux qui prennent soin de l' humecter l' ont solide. [2.415 #2768]
French interpretationIl faut bien se soigner pour vivre longtemps. [2.415 #2768]

Proverb 21Ny be kibo mahalany hanina; ny mahery miantsena maharovi-damba ; ny mafy sofina mahabe vava. [2.415 #1676, 2.653 #2190, 2.558]
French translationUn gros ventre épuise les provisions, de fréquentes visites au marché usent le lamba, des oreilles dures élargissent les bouches. [2.415 #1676]

Proverb 22Ny fangaraka no kely andilana, mafy ny isan-jato. [2.415 #381, 2.558 #2961, 2.653 #2214]
Ny vano no lava tenda, mafy ny olom-pehezina ary ny fangaraka no kely andilana, ny isan-jato no tsy toha. [2.558 #3354]
Ny vano no lava tenda, mafy olom-pehezina. [2.415 #671]
Ny vano no lava tenda, mafy olom-pehezina; ny fangaraka no kely andilana, ny isan-jato no tsy tanty. [2.653 #2465, 1.1]
Malagasy interpretationNy raharaha rehetra – na ny an' ny mpitondra na ny olona entina – dia samy mampiferin' aina ny mpanao azy avokoa (ny isan-jato dia fanompoana izay nifampizaran' ny olona tsizatozato ny manao azy). [1.1]
French translationSi l' abeille maçonne a la taille étranglée, c' est que la corvée est dure. [2.415 #381]
Si le héron a le cou long, c'est que les gens qu' il gouverne sont difficiles à mener. [2.415 #671]
French interpretationLes chefs pâtissent lorsqu' ils ont des subordonnés par trop difficiles. [2.415 #671]
Se disait de la corvée et de tout travail pénible. [2.415 #381]

Proverb 23Ny fitondrana ny olona tahaka ny fotaka : fihinina mafy miporitsaka, fa kenakenaina no ahatanana azy. [2.558 #3010]
Ny fitondrana ny olona toy ny fotaka : raha gejana mafy loatra, dia miporiatra, fa kenakenaina no hahatanana azy. [2.415 #6522, 2.653 #2238]
Ny fitondrana ny olona toy ny fotaka : raha giazana mafy loatra dia miporiatra ; tsia, fa kenakenaina no hahatanana azy. [2.974 #271]
French translationGouverner les hommes c' est comme si on portait de la vase : trop serrée la vase s' échappe ; pour la retenir il faut la porter avec soin dans les mains. [2.415 #6522]
Le gouvernement des hommes est comme la boue : à vouloir presser trop fort, on aboutit à des éclaboussures ; non, il faut porter cela avec précaution. [2.974 #271]

Proverb 24Ny hihitra no poketra mafy hidy. [2.415 #2321]
French translationL' avarice est le porte-monnaie le mieux fermé. [2.415 #2321]

Proverb 25Ny vitsika no kely an-dilana, ny fahana ataony an-dreniny no mafy. [2.415 #390, 2.653 #2480]
French translationSi les fourmis ont les reins étroits, c' est qu' elles ont rude corvée : nourrir leur mère. [2.415 #390]
French interpretationAllusion au serpent renimandotra que les Malgaches prétendaient habiter les fourmilières et recevoir sa nourriture des fourmis ; se disait de la corvée. [2.415 #390]

Proverb 26Ny vitsika no keliray, ny fanompoana no mafy : mivoaka, mitondra tany ; miditra, mitondra hanina ; kanefa nony tonga, ny tsy naka no homana. [2.415 #731, 2.653 #2481]
French translationSi les fourmis sont chétives, c' est que leur corvée est rude : en sortant elles portent de la terre ; en rentrant elles apportent des provisions ; mais quand elles arrivent, c' est celui qui n' a pas amassé qui mange tout. [2.415 #731]
French interpretationCe proverbe qui s'appliquait aux exacteurs, fait allusion au serpent renimandotra ; les Malgaches disaient que ce serpent habitait les fourmilières et était nourri par les fourmis qui à leur tour mangeaient son cadavre. [2.415 #731]

Proverb 27Rafotsibe vaky siny: "Zarako aza fa tsy mafy, ka izaho indray no vezovezoina". [2.653 #2627]
Rafotsibe vaky siny : " zarako aza fa tsy maty, ka izaho indray no vezovezoina " . [2.415 #1923]
Rafotsibe vaky siny : zarako aza tsy maty ka izaho indray no vezovezoina. [2.558 #228]
French translationVieille qui a cassé sa cruche : heureusement que je ne suis pas morte, dit-elle, et encore on me gronde. [2.415 #1923]
French interpretationLes petits ont toujours tort. [2.415 #1923]

Proverb 28Sakalava very omby ka ny sisa no atao tsara (mafy) hidy. [2.558 #3800]

Proverb 29Salasala : mitana mamono vady ; manao mafy, menatra an-drainy ; manao malemy, toa tsy hahatana azy ; ka tsy hita izay hanja-varana. [2.415 #1329, 2.558 #3815, 2.653]
French translationLe voilà hésitant : il saisit sa femme pour la battre : s' il frappe fort, il a honte de son père ; s' il frappe doucement, cela ne retiendra pas la femme ; il ne voit pas comment faire. [2.415 #1329]

Proverb 30Sasa lamba malemy be tseroka : atontona mafy, atahoran-ko rovitra; atontona malemy, atahorana tsy hadio. [2.653]
Sasa-lamba malemy be tseroka : atontona mafy atahoran-ko rovitra, atontona malemy, atahoran-tsy hadio. [2.558]

Proverb 31Tsy mba ny mafy halain' ny nify, fa ny malemy raisin' ny molotra. [2.165 #1357]
French translationCe n' est pas (comme) quelque chose de dur que les dents saisissent, mais (comme) quelque chose de tendre que les lèvres prennent. [2.165 #1357]

Proverb 32Tsy misy lehibe noho ny vato, fa raha tsy miteny hitsahin' ny vorona. [2.165 #1389]
Tsy misy lehibe sy mafy tahaka ny vato; fa raha tsy miteny, hitsahin’ ny vorona. [2.653 #3520, 2.974 #383]
Tsy misy lehibe sy mafy tahaky ny vato ; fa raha tsy miteny hitsahin' ny vorona. [2.415]
Tsy misy lehibe toy ny vato, fa rehefa tsy miteny hitsahin' ny vorona. [2.558 #304]
French translationLe rocher est ce qu’il y a de plus grand et de plus dur; mais s’il reste muet, un oiseau le piétine. [2.974 #383]
Rien n' est aussi grand et aussi fort qu' un rocher, mais comme il ne parle pas les oiseaux le piétinent. [2.415]
Rien n' est plus grand qu' un rocher, mais comme il ne parle pas, les oiseaux s' y posent (et le salissent). [2.165 #1389]
French interpretationSe disait des gens bonasses ne sachant ni parler ni se défendre : ce n' est pas la grandeur du corps qui fait l' homme. [2.415 #3625]

Proverb 33Tsy misy mafy noho ny maty anaka ; fa raha kekerin' ny moka, mitehaka. [2.415 #952, 2.653 #3523]
Tsy misy mafy ohatra ny maty anaka, fa raha kaikerin' ny moka mitehaka. [2.558]
French translationRien n' est pénible comme de perdre son enfant, et cependant quand on est piqué par un moustique on frappe de la main. [2.415 #952]
French interpretationLe chagrin doit parfois céder ; ce proverbe fait allusion au geste pour tuer le moustique. [2.415 #952]

Proverb 34Tsy misy mafy tsy ho laitry ny zoto. [2.165]
Tsy misy mafy tsy laitran' ny zoto. [2.558, 1.1]
Tsy misy mafy tsy laitry ny zoto. [2.653 #3524, 2.974 #37]
Malagasy interpretationMora sy efa izay zavatra atao amin-joto, na dia izay sarotra indrindra aza. [1.1]
Tsy misy zava-tsarotra tsy vita rehefa misy ny faharisihaha sy ny herimpo. [1.1]
French translationA cœur vaillant, rien d’impossible. [2.974 #37]
Avec de l' activité on vient à bout de tout. [2.165]

Proverb 35Vato nohonkonam-by, tian-ko mafy indrindra. [2.653 #3638]

Proverb 36Vomanga mafy ka an-tanty no manary azy. [2.165 #2190, 2.653]
French translationUne patate dure: c' est après quelle a été mise dans la petite corbeille (pour refroidir) qu' on la jette. [2.165]

Index